Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Den på gemensam lycka städse tänker,
Han hedrar ock i lust och nöd sin brud.
Var ej för sträng, var heller ej för vek,
Men dela mellan begge jemnt, ty lifvet
Är icke ensamt allvar, ensamt lek.
Då skall ej början kännas tung och svår,
Och i det fäste, som blef henne gifvet,
Hon varsnar älskarn från sin ungdoms vår.»
Alla förädlas genom sann kärlek —
»Bättre älskat och förlorat
Än icke hafva älskat alls.»
Måhända har aldrig en qvinna blifvit
lofsjungen med mera behag än lady Elisabeth
Hastings af STEELE, som om henne säger, att »det
var en hel uppfostran att känna henne»; men
hvarje qvinna torde i den mån hon utvecklas
till ett bättre och går framåt i dygd och
erfarenhet känna, att hon icke samlar en skatt af
lycka allenast för sig sjelf, utan äfven höjer och
välsignar honom, som hon helst vill se lycklig
och god.
Kärlek, sann kärlek, växer och fördjupas
med tiden. Man och hustru, som äro verkligt
förenadec med hvarandra i anda och sanning,
lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
