Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Musiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Det finnes emellertid en verklig musik i
naturen — foglarnes sång, bladens hviskning,
vattnets sorlande mot en sandig strand, vindens sus
och hafvets brus.
Det finnes äfven en gammal föreställning,
att de himmelska kropparne utsända musik lika
väl som ljus; sferernas musik har blifvit till ett
ordspråk:
»Ej fins den minsta prick, så vidt du ser,
Som ej i farten sjunger som en engel
I kor med rosenkindade keruber.
så bor musik i de odödliga,
Men kan, så länge denna grofva stoftdrägt
Plumpt stänger ut den, ej af oss förnimmas. »
Ofta tyckes musik knappt tillhöra denna
matcricla verlden, utan vara
»En ton
Från en verld långt fjärran ifrån oss
Der toner och månljus och känsla smält samman».
Det ligger musik lika väl i tal som i sång.
Vi finna icke allenast i deras röster, hvilka vi
älska, idéförbindelsernas behag, utan ett verkligt
mcelodiskt välljud, såsom MILTON säger:
»Nu engeln slöt, men ännu ljöd hans röst
så ljuft i Adams öra, att han stod
En stund, som om han honom tala hört».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
