Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Hoppet om framåtskridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Som ifrån denna tiden gjöto in
I hjertat sötma, icke känd förut;
Och hennes fägring tände öfver allt
En ande utaf kärlek, ömhet, lust.»
Men huru få af oss kunna väl sägas hafva
uppnått dessa höga ideal.
Hinduerna hafva en lära, att efter döden
djuren åter lefva upp i en annan form; de, som
varit goda, återkomma i en högre, de åter, som
varit elaka, i en lägre grad. I detta
åskådningssätt finna de en mägtig sporre till ett dygdigt
lif. Men antingen det är sant om ett kommande
lif eller icke, är det för visso sant om vår
nuvarande tillvaro. Om vi göra vårt bästa under
en dag, skola vi nästa morgon vakna till ett
högre lif; medan om vi gifva vika för våra
lidelser och frestelser, vi lika säkert taga ett steg
nedåt mot en lägre natur.
Det är en intressant illustration till
menniskoslägtets enhet och en uppmuntran för dem af
oss, hvilka icke hafva anspråk på att vara
snillen, att, fastän naturligtvis undantag funnits, på
det hela taget perioder af framåtskridande
varit sådana, då en nation, ett folk samverkat
och känt detsamma; framskridandet har icke
varit beroende uteslutande på några få store
mäns ansträngningar, utan äfven på tusentals
anspråkslösa menniskors arbete; det har icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
