Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Eva och jag hade kommit överens om att gå och
offra tillsammans, och klockan sex tågade vi av.
Magasinsfrun stod i porten, och på Vasastadens
gemytliga vis frågade hon med ett förstående och
deltagande leende om det gällde skatten.
— Låt oss skynda oss nu, sade Eva, så är
det snart gjort, och sedan bjuder jag på kondis,
komma vad som komma vill!
Men när vi kom fram till offerplatsen, stod där
en lång och ilsken kö, hopsatt av människor med
samma ärende och känslor som vi.
— Ja, men medge, att detta är rörande,
utbrast Eva med sin distinkta röst, så att hela kön
vred på huvet som efter kommande. Det är bittert
nog att behöva bli plockad på sina fattiga slantar,
men att man ska behöva stå i kö och bli glaserad
upp till knäna till på köpet, det tycker jag är grymt.
— Har du aldrig tänkt på, sade jag, att vägra
att betala skatt som de engelska rösträttskvinnorna,
så länge du saknar medborgerliga rättigheter.
— Ja, om bara skälet dugde, så fick vi nog en
bra lång frist, men det blev ingenting annat än det,
att de tog våra juveler och vårt familjesilver,
svarade Eva.
— Ä, sade en karl bakom oss. Fröknarna skulle
bara bli haffade av bylingen. Det duger inte att
mucka än så länge i det här kapitalistsamhället.
Eva grep genast tillfället och inledde en flört
mea mannen i fråga, allt under det de båda under
mycket upproriskt tal avsatte den nuvarande styrel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
