Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norr tullsligan 95
’Jag med’ sade jag, och så visste vi inte mer vad vi
skulle säga. Men hör du, Pegg, nog är det väl gränslöst
underbart? Här ha vi gått i samma dörr och ätit
samma mat vid samma bord ett helt år och inte haft en
aning om det. Och så händelsevis, för att en kamrat
är sjuk, kommer jag tidigare, och vi upptäcker
varann. Annars kanske vi kunde ätit där hela vårt liv och
aldrig haft en aning om det. Men du tror ju inte på
försynen, du?»
»Nej, jo, det vill säga jag vill se din fästman först.
Hur dags skulle han komma? Halv åtta? Hon är sju
nu. Då har vi honom här om fem minuter. Hur har
ni träffats sedan?»
»Han ändrade sina mattider med detsamma, så nu
äter vi alltid på en gång. Och vi skall gifta oss till
sommaren, han har en sådan karaktär.»
»Ja, nu är du i hamn», sade jag. »Men, lilla vän,
tror du att du blir lycklig ?»
»Tror du att jag gifter mig på måfå?» svarade hon
stött och gick till dörren för att lyssna efter steg, så
jag tänkte. »Nu ha vi honom här med det första.»
»Det gör man väl alltid», sade jag. »Och det är inte
alla, som gifter sig för att bli lyckliga med sin m a n.»
»Usch, Pegg, så otäck du är! Tror du inte på
kärleken ?»
»Å nej», sade jag, »därtill har jag älskat för många.
Tror du?»
»Nej», sade Eva, »jag vet den.»
Det lät så barnsligt segervisst, så orubbligt och
lyckosamt, att jag tyckte jag kände mig dubbelt eländig
vid jämförelsen.
Och så kom han. För mig var han en djup
missräkning; jag tyckte han var obehaglig som att tappa under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
