Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo Elin Wägner
kjolen, men det är inte lätt heller för vem som helst
att uthärda jämförelse med den jag älskar. Och ett
stort pius hade ju den här: sina redliga avsikter. Men
jag tyckte, jag fick en aning om den förtvivlade och
maktlösa känsla en far och mor erfara, när de ser sin
flicka oförbehållsamt och blint ge sig och allt sitt åt en
man, som de alls icke unnar att få henne.
»Du har inte gratulerat mig?» sade Eva då han gått.
Jag försökte, men då brast rösten för mig. Om jag
inte blivit så nervös av den dagliga pinan på kontoret,
skulle det aldrig ha hänt mig.
»Förlåt mig, jag är bara glad, Eva», sade jag, »det
är glädje över dig alltsammans. Men om jag blir vild
en dag och reser härifrån, vill du se till Putte, tills jag
hinner ordna litet?»
»Att du kan tycka om en sådan man», sade Eva,
omedvetet repeterande den fråga jag i mitt hjärta
ställt till henne. »Han lider ju av vanlig
förförelsemani.»
»Å, det är inte så farligt med mitt tycka om», sade
jag knappt. »Det är snarare obehaget att behöva se
honom ideligen. Och jag känner på mig, att jag bör
ge mig av.»
»Att du kan hålla av ett sådant odjur, du känner ju
hans rykte.»
»Jag känner väl mer än det», sade jag, »men det
ginge nog över bara jag sluppe se honom ideligen.»
Ingen av oss hade märkt Baby, förrän hon var mitt
bland oss.
»Skall Pegg resa?» sade hon förfärad. »Då blir det
slut med Ligan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
