Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påsken på Sjöboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påsken på Sjöboda
127
Hennes hy var vit som ett gott samvete, men det var
en underlig djup skuggning kring ögonen, som han
icke förstod, och munnen, liten och vek i linjerna,
hade detta tåliga drag, som annars brukar komma
först längre fram i livet. Till allt detta var håret
kopparbrunt och föll vackert kring pannan.
»Vad har du i matsäcken, Verna», sade den yngsta
av gossarna, som var brun och undersätsig med
utskjutande underläpp.
Jaså, hon hette Verna, den blåögda, Verna —
»Är du hungrig då?» frågade Ingår.
»Har du själv kommit ihåg cigarretterna?» frågade
den österländska prinsessan.
»Mandelspån», sade Verna och log.
»Skall det vara en cigarrett, Mirjam?» sade den
unge mannen och drog stolt fram ett silverfodral.
Tänk, hon hette Mirjam, det var ju precis.
Den ende, som icke yttrat sig var den långe magre
unge mannen, som läste Nietzsche i brunt linneband.
Nu slog han ihop boken.
»V a d är det i matsäcken ?»
»Så talar Zarathustra!» skämtade Ingår.
»Knäckebröd och skånsk limpa, smör och ost, salt
fårkött, ärter, bönor, svamp, salt, katrinplommon,
nötter, kaffe, te, allt från kvinnornas andelsförening
Svenska Hem», förkunnade den praktiska Mirjam.
»Ägg, potatis, torkad frukt, fyra duvor och en höna
får vi på Sjöboda har mamma lovat», sade Ingår och
skrattade som hon alltid gjorde.
Verna satt och såg ut över aprillandskapet med
ärggröna fläckar av höstråg, svart mylla och
glind-rande vatten i diken och hjulspår, med spel av skuggor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
