Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsvädret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och se efter vad det var för märkvärdigt, som kom farande
på sjön.
Och man kan förstå hur förvånade de blev, både Per
Jansa och Per Jansas hustru och prästen och allt
kalasfolket, över att se dem.
Den enda, som inte såg så värst förvånad ut, det var mor.
— Den jänta ger sig inte, förrän det går, som hon vill,
sa hon. Jag har väntat hela tiden, att hon skulle komma
flygande på ett kvastskaft.
Men den, som folk talade om hela kvällen och berömde
och sa att det skulle bli ett duktigt kvinnfolk av, det var
allt lilljänta, det.
Mor fick sitta bredvid prästfrun i soffan en lång stund
och berätta om henne.
Hon var inte så bet till att spinna, så liten hon var, och
karda ull kunde hon, och hon hade plockat bär hela förra
sommarn och sålt på Helgesäter, och hon hade fått en
abc-bok av kaptenskan, och en av fröknarna på Helgesäter hade
hjälpt henne till rätta, så att nu kunde hon både läsa och
skriva.
Prästen i Svartsjö hade varit änkling i många år, men
i somras hade han gift sig på nytt. Den nya prästfrun var
en liten människa med alldeles vitt hår, men ansiktet var
finhyllt och utan rynkor. Det fanns ingen, som tordes säga
hur gammal hon var. Hon hade rykte om sig att vara
otroligt duktig i sitt hus. Folk sa också, att om hon såg
en människa bara en gång, så visste hon genast vad den
gick för.
Nu sa denna nya prästfrun till mor, att hon länge hade
tänkt på att ta en ung tös i huset, som skulle ha den
befattningen att passa upp på hennes styvdotter, så att
kammarpigan skulle få mer tid till vävning. Hon frågade mor om
hon hade något emot att låta lilljänta flytta till prästgården
nästa höst.
Om mor hade något emot detta? Det var en fråga! Hon
kunde inte tänka sig en större lycka för lilljänta än att få
komma i tjänst på Lövdala.
Hela kvällen satt prästfrun och följde lilljänta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
