Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, detta också såg lilljänta.
Nu blev prästdottern fundersam på en gång.
— Men nu kommer det värsta, du. Om det en vacker dag
skulle hända, att den här sjön, som du har tänkt på, skulle
torka ut, så att det inte funnes en droppe vatten kvar i den,
hur tror du då det skulle komma att se ut, där den har legat?
Detta var inte lilljänta karl till att svara på. Hon bara
stirrade på prästdottern.
— Ja, inte vet jag heller så noga, sa prästdottern, men
jag tänker mig, att när några år hade gått, så började det
väl att växa gräs på sjöbotten, och sedan så blev den
omhändertagen av folk och odlad och uppdelad och överkorsad
av gärdsgårdar och vägar som annan mark. Men
annars så blir väl det mesta sig likt som förut.
Lilljänta stod och stirrade framför sig. Hon såg visst rent
bortkommen ut.
— Du har säkert varit inne i förmaket på Helgesäter
någon gång och sett den stora guldspegeln, som hänger
mellan fönsterna? Glaset i den blev sönderslaget häromåret,
och kapten har inte haft råd att sätta in något nytt, utan de
har klätt över brädbottnen med grönt tyg. Men guldramen,
den är sig lik, den. Det är bara den skillnaden, att det inte
mer finns någon spegel inne i den.
Lilljänta såg hastigt upp till prästdottern. Hon började
på att förstå.
— Så var det väl med denna sjön, som vi har talat om,
sa prästdottern. Allt, som fanns på stranden, det blev ju
kvar, fastän vattenspegeln, som låg i mitten, hade kommit
bort. Hängbjörkarna stannade på uddarna, fast de inte mer
hade något att spegla sig i, sandstranden blev liggande där
den låg, fast det inte mer kom någon dit och badade om
sommardagarna, och metstenarna, de finns väl också kvar,
fast ingen mer står ute på dem och drar opp fisk. De små
rönnholmarna, de blir där de var, fast det ligger plöjda
åkrar omkring dem, och alla gårdarna runtom sjön, de står
på sin plats, fast ungdomen, som bor i dem, inte mer kan
fara ut och ro på vattnet i de vackra sommarkvällarna.
Ja, detta också kunde lilljänta gå med på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
