Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruddansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dörrn ett par gånger. Hon hade väntat, att mamsell Maja
Lisa skulle komma i alla fall. Hon hade inte kunnat låta
bli att se sig om efter henne.
Att människor kunde vara så hårda och på en sån dag
neka henne det enda hon begärde! Tårarna kom henne i
ögona, när hon tänkte på det.
När det stora hästskobordet var dukat och folk fick sätta
sig ner omkring det och börja äta, blev det på en gång
lustigt och glatt omkring henne. Alla andra åt, drack och
skämtade, men hon kände hela tiden samma beklämning.
Det var inte tal om att hon kunde äta något. Hon satt och
skar i ett par brödskivor, för att det skulle se ut, som om
hon åt. ”Om mamsell Maja Lisa bara hade kommit hit
i dag!” tänkte hon. ”Det skulle ha blivit på annat sätt. Hon
skulle ha gjort det lätt för mig.”
Hon såg upp på brudgummen bredvid sig med en
förvirrad blick och undrade om han hade hört något. Det
föreföll henne, att hon hade tänkt högt.
Om en stund kom hon på sig med samma sak. Hon
märkte, att hon satt och mumlade:
— Oj, oj, oj, att inte mamsell Maja Lisa har fått komma
på mitt bröllop!
— Vad är det du sitter och säger för dig själv? sa
brudgummen.
Hon sa om det nästan mot sin vilja.
— Oj, oj, oj, att inte mamsell Maja Lisa har fått komma
på mitt bröllop!
Brudgummen visste med sig hur mycket han hade fått
tigga och be, innan denna rika bonddottern hade beslutat
sig för att ta honom. Folk viskade redan om att hon hade
blivit tvingad av morföräldrarna, och när bruden satt med
en sådan uppsyn vid bröllopsbordet, skulle det talet ta riktig
fart. Han började förmana henne. Det gick inte an, att hon
tog så illa vid sig. Prästdottern kunde hon ju få råka en
annan dag.
Bruden hörde inte på honom. Hon satt och skar på sina
brödkanter, och om en stund suckade hon igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
