- Project Runeberg -  Liljecronas hem /
125

(1911) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smeden från Henriksberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

även om så vore, hur kunde han ha råd att gå med en
speciedaler hängande onyttig på klockkedjan? Han var väl
ingen — — —

Hon blev förvånad över sig själv, över att hon hade suttit
stilla och inte sprungit upp och ropat högt, när hon helt
tvärt förstod hur det hängde ihop.

Det var han själv! Det var Sven Liljecrona, som hade
spelat sin käresta till döds, som stod där borta! Hon blev
på ett enda ögonblick så viss på sin sak, att hon hade
kunnat gå fram till honom och be, att han inte skulle
förställa sig vidare. Hon visste vem han var.

Varför han hade kommit till Lobyn som simpel forbonde
för ett par veckor sen, kunde hon inte riktigt räkna ut.
Kanske han hade klätt sig så, därför att det var bekvämast
för honom, då han skulle ut i bondbygden. Och när ingen
hade känt igen honom, utan alla hade tagit honom för en
smed, hade han låtit dem behålla sin tro. Hade kanske
känt sig generad att tala om vem han var, då han råkade
komma mitt i bröllopsfirandet.

Hon upphörde att räcka kardor till moster och la
händerna över ögona. Varför hade han kommit utklädd i dag
också?

Hon behövde inte grubbla länge. Alltsammans stod genast
klart för henne. Nu var det något, som han ville. Denna
gången hade han en bestämd avsikt. Han önskade, att hon
och hans bror — — —

Det var så ljuvt, och det var så besynnerligt. Hon förstod,
att det hade varit hans mening, att de två skulle få se
varandra och talas vid. Det var väl, sedan han hade fått
speciedalern från henne i går kväll, som han hade skickat
skidlöparn till brodern för att locka honom hit till
Svanskog. Och här hade han låtit honom vänta på sig hela dagen.
När han nu kom sent på kvälln, kom han som smed. Han
ville inte synas, han. Hon skulle inte tänka på någon annan
än brodern.

Och nu stod han och spelade bondpolskor på
bondspelmansmaner för att roa bondfolket! Han hade ju sagt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/liljecrona/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free