Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gav sig ej tid att taga ställning, utan slungade sig ut
med riktning åt västra sidan. De voro i luften nästan
på samma gång. I vattnet och under det kände han
mot sitt ansikte och sina armar rörelsen som hon
satt i gång, men hon samm in i den djupa skugga
som den lågt stående aftonsolen åstadkom, och
vattnet var så mörkt att han ej kunde se något.
Då han vidrörde dammens sida dök han upp. Hon
syntes ej till. Han svingade sig upp flämtande och
stod där beredd att hoppa i så snart hon visade
sig. Men hon visade sig ej.
»Sju minuter!» ropade Rita. »Och en halv! — Åtta!
— Och en halv!»
Men ingen Paula Forrest dök upp. Graham blev
ej orolig, ty han såg ingen oro i de andras ansikten.
»Jag förlorar», sade han vid Ritas: »Nio minuter!»
»Hon har varit under i över två minuter och ni ä’
alla för lugna för att jag skulle bli ängslig», sade
han. »Ännu har jag en minut — kanske jag inte
förlorar», tillade han hastigt och hoppade på fötterna
ner i dammen.
Han samm åt sidan och trevade på dammens vägg
med händerna. På halva väggen, kanske tio fot
under vattenytan, träffade hans händer på en öppning
i väggen. Han kände att den ej var förgallrad och
gav sig tappert in. Nästan innan han kom in kände
han att han kunde komma upp, men han lät sig
långsamt stiga, kom upp över ytan i kolmörker och
trevade omkring sig utan att plaska.
Hans fingrar vidrörde en sval, len arm som ryckte
till krampaktigt vid beröringen, medan dess ägarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
