Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– – –
Den tredje morgonen efter Grahams avresa lagade
Dick så att han var upptagen av sin mejeridirektör
då Paula kom på sin lilla visit klockan elva, tittade
in på honom och ropade sitt: »God morgon, glada
gosse», från dörren. Masons, som anlände med sin
larmande ungdom i flera biler, räddade Paulas lunch
och eftermiddag, och Dick lade märke till att hon
även skaffade sig trygghet för kvällen genom att bjuda
dem kvar på bridge och dans.
Men den fjärde morgonen, den dag då Graham
väntades tillbaka, var Dick ensam i sitt arbetsrum
klockan elva. Han satt nedhukad över sitt skrivbord
och undertecknade brev, då han hörde Paula smyga
sig på tå in i rummet. Han såg ej upp, men
medan han fortfor att skriva sitt namn lyssnade han
med hela sin själ till det lätta silkesfraset av hennes
kimono. Han visste att hon lutade sig över honom
och han höll andan. Men då hon lätt kysst honom
på håret och sagt sitt: »God morgon, glada gosse»,
vek hon undan för hans lystna famntag och gled
skrattande ut. Vad som pinade honom lika mycket som
missräkningen var den glädje han läst i hennes
ansikte. Hon, som hade så svårt för att dölja sina
stämningar, var klarögd och förväntningsfull som ett
barn. Det var på eftermiddagen Graham väntades,
Dick kunde ej undgå att göra den reflexionen.
Han brydde sig ej om att ta reda på, huruvida
hon satt in nya syrener i tornrummet, och vid lunchen,
vari tre unga herrar från landtbruksinstitutet i Davis
deltogo, måste han finna sig i att få sin eftermiddag
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
