Arbetarpartiet - Arbetsmarknadsstyrelsen ARBETARRÖRELSEN • Historia i sammandrag ca 1800 Industrialismens framväxt med början i Engl. skapar ett arbetar-proletariat som grogrund för arbetarrörelsen. 1825-40 Fackföreningsrörelsen växer fram i Engl. 1830 Julirevolutionen i Paris. 1838 Den engelska chartiströrelsen kräver allmän rösträtt. 1844 Den första konsumtionsföreningen bildas i Rochdale, Engl. 1846 Typografiska föreningen, Sv:s första fackförening, bildas. 1848 K. Marx’ o. F. Engels’ Kommunistiska manifest, arbetarrörelsens teoretiska grundval. Februarirevolutionen i Paris framtvingar allmän rösträtt i Frankr. 1850-t. Arbetarföreningar bildas i Sv. 1863 F. Lassalle stiftar Allmänna tyska arbetarföreningen (1875, Tysklands socialdemokratiska parti). L:s moderata socialism sprids sedan bl.a. till Sv. 1864 Första intemationalen bildas på initiativ av Marx. 1868 Brittiska fackföreningarnas centralorganisation, TUC, bildas. 1879 Myndigheternas behandling av Sundsvallsstrejken väcker stor förbittring i svenska arbetarled. 1881 August Palm börjar agitera för ett arbetarparti i Sv. 1883 Fackf öreningarnas cen tral ko m mi t té bildas i Sthlm. 1889 Sv:s socialdemokratiska arbetareparti grundas. Andra socialistiska intemationalen bildas. 1896 Hjalmar Branting inväljs i riksdagen som förste socialdemokrat. 1898 Landsorganisationen i Sv., LO, grundas. 1899 Kooperativa förbundet, KF, bildas. Tysken E. Bernstein framlägger sin opposition mot Marx’ läror, revi-sionismen, som fått stor betydelse för sv. socialdemokrati. 1903 Fackföreningsinternationalen upprättas i Dublin. 1909 Storstrejken i Sv. 4 aug.-4 sept., ca 290000 arbetare deltar. 1912 Arbetarnas bildningsförbund, ABF, grundas på R. Sandlers initiativ. 1918 Allmän rösträtt införs i Sv. (i kraft 1921). 1919 Tredje (Kommunistiska) interna-tionalen, Komintem. 1920 Hjalmar Branting statsminister. 1928 P. A. Hansson lanserar slagordet »folkhemmet» som en symbol för socialdemokratins målsättning. 1945 Fackliga världsfederationen, WFTU. 1947 Komintem, upplöst 1943, återuppstår delvis i Kominform, som i sin tur upphör 1956. 1949 Icke-kommunistiska fackföreningar utträder ur WFTU o. bildar Fria fackföreningsinternationalen, ICFTU. Arbetarpartiet, namn på soc.dem. partier i Austral., Engl., Nederl., Norge, Nya Zeeland. Se även Socialdemokratiska arbetarpartiet. Arbetarråd, revolutionär organisation, ombud valda av arbetarna på arbetsplatsen; i Ryssl. 1905 o. 1917, i Tyskl., österr. o. Ungern efter 1 :a världskr. Arbetarrörelsen, sammanfattande benämning på arbetarklassens politiska o. ekonomiska strävanden. E Arbetarskydd, åtgärder mot olycksfall o. ohälsa i arbetet. Lagar: arbetarskydds-, semester- o. arbetstidslagarna. Arbetarskydds-nämnden, gr. 1942 av LO o. SAF för att effektivisera arbetarskyddet m.m. Arbetar-skyddsstyrelsen, centralt ämbetsverk för frågor om arbetarskydd m.m. Arbetets söner, kampsång i arbetarrörelsen (text H. Menander, musik N. P. Möller). Arbetsdomstolen, Sthlm, gr. 1928, enda instans för tvister om kollektivavtal. Arbetsförmedling, från 1945 offentlig plats-anskaffningsinstitution, sorterar under länsarbetsnämnd o. Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsgivareförening, arbetsgivares förhandlingsorganisation. Störst är Svenska arbetsgivareföreningen (se d.o.). Arbetslöshet kan vara konjunktur-a., struktur-a. (begränsad till vissa näringsgrenar), säsong-a. o. omsättnings-a. (vid byte av anställning). Konjunktur-a. har ej fått någon större omfattning sedan 1930-t. Ar-betslöshetspolitiken åvilar främst staten, som vidtar förebyggande åtgärder mot a. såsom arbetsförmedling, investeringsre-serv o. ordnar t.ex. beredskapsarbeten. Arbetslöshetsförsäkring mot ofrivillig arbetslöshet handhas av erkända arbetslöshetskassor som förvaltas av fackföreningarna. Finansieras genom medlemsavgifter o. statsbidrag. Arbetslöshetsunderstöd kan utgå från arbetslöshetskassa till medl. i form av daghjälp o. kan kompletteras med kontantunderstöd från stat o. kommun efter kommunal ar-betslöshetsnämnds behovsprövning. Arbetsmarknaden, den sektor av det ekonomiska livet som omfattar utbud o. efterfrågan på arbetskraft o. fastställande av anställningsvillkor o. arbetsförhållanden. Den svenska a. kännetecknas av ett i lag garanterat organisations-, förhandlings- o. avtalssystem. överenskommelser om anställningsvillkoren träffas vanl. kollektivt genom förhandlingar mellan arbetsgivarnas organisationer (främst SAF) o. arbetstagarnas (främst LO o. TCO), i vissa fall under statlig medverkan (t.ex. medling). Parternas handlingsfrihet begränsas av lagstiftning ang. arbetsförhållanden o.d. - Se även Kollektivavtal. Arbetsmarknadsstyrelsen (1914-40 Statens arbetslöshetskommission), centralt ämbetsverk, handlägger frågor betr, offentlig arbetsförmedling, yrkesvägledning, byggnadstillstånd, arbetskraftsfördelning vid krig(sfara). 10