Arbetsstadier - Argentina Arbetsstadier indelas i metodstudier (rationalisering m.m.) o. tidsstudier (ackordsättning). Upphovsman: amerikanen F. W. Taylor (1856-1915). Arbetsterapi, sysselsättning med intresseväckande arbete vid långvariga sjukdomar, ledd av arbetsterapeut [-pevt]. Arbetstidslagar, lagar om begränsning av arbetstiden. Den allm. arbetstidslagen berör främst industriarbetare o. stadgar (sedan 1957) 45-timmarsvecka. Särsk. lagar för vissa andra grupper såsom sjöfolk, hembiträden. Arbetstillstånd krävs för utlännings anställning i Sv., dock ej för nord, medborgare, vissa balter, utländskor g.m. sv. män samt ej för husligt arbete. Arbetstvist, tvist mellan arbetsgivare o. arbetstagare om arbetsvillkoren. Medling (lag 1920) genom förlikningsman (i Sv. 7 st.) el. förlikningskommission tillsatt av K.M:t. Arbiter elegantiarum, lat., smakdomare. Arbitrage [-a:sj]. 1. Skiljedom. - 2. (Internationella) valuta-, varu- el. värdepappers-transaktioner. Arbiträr, godtycklig, självrådig. Arboga, stad (1100-t.) i Västmanland. 11 100 inv. Flyg- o. mekaniska verkstäder. A. var en betydande medeltidsstad (riksdagen 1435). Ålderdomlig bebyggelse. Ar-bogaån, 45 km, utfaller i Hjälmaren. Segelbar från A. Flera kraftverk. Arboga artiklar antogs vid riksdag 1561 i Arboga o. stärkte riksenheten o. kungamakten gentemot hertigdömena. Arbor vjtae, lat., livsträdet, trädliknande figur av vit substans som syns i snitt genom lillhjärnan. Archangelsk [ark-], Arkangelsk, hamnstad i Sovj. vid Vita havet. 256000 inv. Trävaruindustri. Anlagd 1584, intill 1700 Rysslands enda hamnstad. Archjpenko, Alexander, f. 1887, rysk skulptör (Paris, USA). Nonfigurativ (kubistisk) stil. Arctyrus, Arkturus, Björnvaktarens (Boo-tes’) ljusstarkaste stjärna, gulröd, diameter 22 ggr solens, avstånd 32 ljusår. Ard?nner, belgiska hästen, tyngre, kallblodig (lantbruks)hästras, vanlig i Nederl., Tyskl. o. Sv. Ard?nnerna, svagt kuperat platåområde från n.ö. Frankr. genom Belgien o. Luxemburg. Järn, zink, bly, stenkol. Areyl, ytvidd, ytinnehåll. Ar^na, mittrundel, ofta sandbeströdd, i rom. amfiteater, i cirkus o.d.; skådeplats. Arent Persson på Ornäs i Dalarna sökte 1520 utlämna Gustav Vasa till fienden, men hans hustru Barbro Stigsdotter hjälpte enl. sägnen Gustav att fly. Areometer, instrument för mätning av vätskors spec. vikt. Areopagen, kulle i Aten, säte för Atens rådsförsamling. Äv: smakdomstol. Ares, i grek. myt. krigsgud, Zeus’ o. Heras son. Rom. motsv. Mars. Aretjno, Pietro, 1492-1556, ital. förf., smä-deskrivare o. naturalistisk sedeskildrare. Arga unga män, beteckn. för unga, frejdigt allmänkritiska förf. Urspr. om den engelske förf. John Osborne (dramat Se dig om i vrede 1956). ARGENTINA storlek. 2778000 km2 = | av Europas yta; 11% åker, 41% äng, 32% skog, 16% ofruktbart. befolkning. 20,4 milj. inv. (7 inv./km2), mest invandrade spanjorer o. italienare (endast ca 20000 indianer). Spansktalande, övervägande katoliker. 25% sysselsatta i jordbruk, 28% i industri, 19% i handel o. samfärdsel. städer. Buenos Aires (huvudstad) 3,7 milj, inv., med förorter 5,6 milj.; Rosario 761000, Cördoba 460000. geografi. I stor utsträckning ett slättland (Pampas) med berg i v. (Anderna). Berg: Aconcagua 7030 m, Llullaillaco 6750 m. Floder: Rio Paranå 3 300 km, Rio Paraguay 2400 km, Rio Pilcomayo 1800 km, Rio Uruguay 1600 km. Sjöar: Lago Buenos Aires 2100 km2, Lago Argentino 1 300 km2. statsskick. Förbundsrepublik. Folkrepr.: Kongress med senat (46 på 6 år valda medl.) o. deputeradekammare (187 på 6 år valda medl.). Statschef: President Arturo ARGENTINA Historia i sammandrag 1500 Spansk kolonisation (Santa Fé 1573, Buenos Aires 1580). Jesuitmission. 1700 Det spanska vicekonungadömet La Plata med Buenos Aires som huvudstad (1776). 1800 Frihetskriget 1810-42. Oberoende proklameras 1816. Inbördeskrig. Krig med Paraguay 1865-70. Ca 1875 ekonomiskt uppsving med stor immigration. 1900 Förbund mellan Argentina, Brasilien o. Chile (ABC-alliansen 1915). Neutralitet i l:a världskr. Motståndare till US A-inflytande i Latinamerika (Lim akonferensen 1939). Inträde i 2:a världskr. på de allierades sida 1945. 1950 J. Perön president 1946-55. Kor-porativ fascistisk diktatur. Statskupp störtar Perönregimen 1955. >1