Arier - Arkimedes ARKEOLOGI • Kort historik 1578 Roms katakomber upptäcks. 1709 Den romerska staden Herculaneum upptäcks o. börjar utgrävas. 1748 Pompeji, begravd i aska år 79 e.Kr.» upptäcks o. börjar utgrävas. 1764 Tysken J. J. Winckelmann utger »Geschichte der Kunst des Alter-tums», den moderna arkeologins grundläggande arbete. 1798 Napoleons expedition leder till upptäckten av Egypten som arkeologiskt forskningsområde. 1802 Tysken G. F. Grotefend lägger grunden till tolkningen av kilskriften. 1822 Fransmannen J. F. Champollion lyckas tyda den hieroglyfiska skriften på den s.k. Rosettestenen. 1829 Det första arkeologiska institutet grundas i Rom. 1830-t. Fransmannen Ch. Texier o. engelsmannen Ch. Fellows upptäcker o. beskriver Mindre Asiens arkeologiska monument. 1836 Dansken C. J. Thomsen framlägger treperiodsystemet, forntidens indelning i sten-, brons- o. järnålder. 1840-t. Engelsmannen G. Dennis lägger grunden till etruskologin. 1849 Engelsmannen A. H. Layard upptäcker Ninive. 1856 Fynd av resterna av Neanderthal-mannen lägger grunden för den äldre stenåldersantropologin. 1870-t. Svensken O. Montelius framlägger sin »typologiska metod», ett dateringssystem byggt på formernas utveckling ur varandra. 1871 Tysken H. Schliemann börjar utgrävningar i Troja o. (1874) i My-kene, varvid den grekiska brons-ålderskulturen (den mykenska kulturen) upptäcks. 1878 Tysken W. Dörpfelds metodiskt epokgörande utgrävningar i Olympia. 1879 Upptäckten av grottmålningarna i Altamira (Spanien) visar den förnämliga äldre stenålderskonsten. 1890-t. Svensken G. de Geer framlägger sin metod att kronologiskt bestämma de geologiska avlagringarna efter istiden. 1900 Engelsmannen A. Evans börjar utgrävningar på Kreta o. klarlägger den minoiska kulturen (Palatset i Knossos). 1906 Grävningar i Bogazköy (Turkiet) leder till upptäckten av hettiternas huvudstad med dess arkiv. 1916 Svensken L. v. Post framlägger pollenanalysen, ett viktigt hjälpmedel för fynddatering. 1922 Engelsmannen H. Carter upptäcker Tut-anch-Amons grav. 1947 Manuskript till några av Gamla Testamentets böcker, de s.k. Döda-havsrullarna, påträffas. 1950-t. Den radioaktiva åldersbestäm-ningen, den s.k. Cu-metoden, ut-experimenteras i USA av nobelpristagaren Willard F. Libby. 1953 Engelsmannen M. Ventris lyckas bestämma tolkningsprinciperna för en minoisk skrift, den s.k. linear B-skriften. Arier, ariska folk, beteckn. för hela den indoeuropeiska folkstammen. - I nazistisk raspolitik: en person av icke-judisk härstamning. Arioso [-åså], ital., melodiöst sångstycke. Ariosto [-åstå], Ludovico, 1474-1533, ital. diktare. Renässansens mest berömda epos, den romantiskt-ironiska riddardikten Or-lando furioso {Den rasande Roland) 1516-32. Ariovjstus, germ. kung, deltog i gallerkrigen, besegrad av Caesar 58 f.Kr. Aristjdes, grek. Aristfides, ca 530-467 f.Kr., atensk statsman o. fältherre, motståndare till Themistokles. Berömd för sin rättrådighet. Aristofanes [-stå-], Aristophanes, ca 445-ca 385 f.Kr., grek, satirisk lustspelsförf. Burlesk stil med lyriska inslag. Fåglarna, Lysjstrate (om kvinnornas kärleksstrejk för freden), Molnen. Aristokrat, ädling, förnäm person. Aristokrati, högadel; urspr. forngrek. statsskick som gav makten åt ett fåtal (eg. ’de bästas välde’). Aristoteles [-stå-], 384-322 f.Kr., grek, filosof, antikens mångsidigaste tänkare, Platons lärjunge, Alexander den stores lärare. A. var ända fram till nya tiden auktoritet på nästan alla vetenskapsområden, o. hans poetik bestämde dramats utformning, särsk. det fransk-klassiska. Aritmetjk, den del av matematiken som sysslar med siffertal. Arizona [arizåona], förk. Ariz., delstat (1912) i s.v. USA. 295 000 km2, 800 000 inv., varav 65 000 indianer. Delvis ökenartat platåland med kanjons. Huvudstad Phoenix. Ark. 1. Noaks ark (1 Mos. 6). - 2. Förbundsarken, en gyllene kista i Jerusalems tempel med lagens tavlor (4 Mos. 10, 1 Kon. 8). Ark, pappersark, innehållande 4, 8, 16, 32 el. 64 sidor; en bok falsas vanl. i 16-sidiga ark. Arkad, en rad valvbågar, vilande på kolonner el. pelare. Arkadien, landskap i Grekl., idylliskt, ofta besjunget herdeland. Arkaisk, fornåldrig, särsk. om grek, konst 700-480 f.Kr. Arkaisera, efterbilda gammal stil. Arkansas [aikänzøs el. a:konså], förk. Ark., delstat (1836) i s. USA. 137 500 km2, 2 milj, inv., därav 44% negrer o. mulatter. Majs o. bomull, bauxit, kol, olja. Huvudstad Little Rock. Arkebusera, avrätta genom skjutning. Arkeologi, vetenskapen om forna tiders kulturutveckling, grundad på lösa el. jordfasta fynd. E föreg. sida. E Arkimedes, Archimedes, 287-212 f.Kr., grek, vetenskapsman. Epokgörande insatser inom aritmetik, geometri o. mekanik. 34