Arkipelag - Armfelt Arkimedes' princip', en kropp nedsänkt i vätska (gas) förlorar skenbart lika mycket i vikt som den undanträngda vätske- (gas-) massan väger. El Vätskor. Arkipelag, övärld, hav rikt på öar. Arkitekt, konstnärlig o. teknisk konstruktör av byggnader, stadsplaner m.m. I Sv.: utexaminerad från Tekn. högsk. i Sthlm el. Chalmers i Gbg. Arkitekt SAR, medl. av Svenska arkitekters riksförbund. Arkitektyr, byggnadskonst. Arkitekturens historia går tillbaka till forntidens Babylo-nien o. Egypten, där de första monumentala palats-, tempel- o. gravbyggnaderna uppfördes. Flertalet av de stilelement som fram till vår tid använts i byggnadskonsten hade utbildats redan före den grekiska högkulturepokens slut. Romarväldets tid bidrog främst med valv o. valvbågar. Ur romersk o. orientalisk arkitektur utvecklade sig basilikan o. kupolbyggnaden inom kyrkoarkitekturen samt den romanska stilen. Den genombrutna, höjdsträvande gotiken uppstod i Frankr., medan den stränga renässansstilen med romerska förebilder utvecklades i Italien. Denna arkitektur fick ett rikare formspråk genom barocken, som avlöstes av den sirligare rokokon. Därpå följde nyklassicismen o. 18OO-t:s stilblandningar. I vårt sekel har arkitekturen sökt sig nya vägar, oftast med det funktionella som riktmärke. E) Stilar I-IV. Arkitrav [-ki-], epistyl, huvudbjälke som vilar på kolonnernas kapitäl. El Stilar I. Arkjv, samling av urkunder o. handlingar {arkivglier); institution för förvaring av arkivalier. É Arkivarie, tjänsteman el. föreståndare vid arkiv. Arkivexemplar, biblioteksexemplar, de exemplar av varje sv. tryck som utan ersättning skall lämnas till vissa större bibliotek o. till justitiedepartementet. Arkivkilogram, arkivmeter, prototyper, urmodeller (el. kopior av dessa, riksprototy-per o. huvudlikare) för detinternat. vikt- 6. längdsystemet, från 1700-t. Arkivplt, valvbåge som vilar på kolonner el. pelare. Arkpnt, högste ämbetsman i forngrek. städer. I Aten fanns 9 arkonter, valda på ett år. Arktis, områdena kring nordpolen. Se Nord-polsområdet. Arkösund, lastageplats (med båk o. lots-plats), havsbad, i Östergötlands skärgård. Arla, tidigt, bittida. Mots: särla. Arlanda, Stockholm-Arlanda, flygfält i s. Uppland, 33 km från Sthlm. Utbyggs enl. beslut 1957 till Sthlms storflygplats. Arles [arrl], stad i s.ö. Frankr. 37 000 inv. Rom. minnesmärken (teater, amfiteater), kyrkan S:t Trophime (1100-t.). Armada, sp., krigsflotta. Den oövervinnliga el. stora armadan sändes av Filip II (Spanien) mot Engl. 1588 men besegrades el. förliste. Ar mat yr, utrustning till elektrisk belysning el. till en teknisk anläggning. ARKIV • Viktigare svenska arkiv Centrala arkiv (statliga) Riksarkivet (centralmyndighet för det offentliga arkivväsendet, arkivdepå för K.M:ts kansli) med bl.a. Bergskollegiums arkiv (bergsbruk m.m.) Kammararkivet (ekon, historia m.m.) Kammarrättens arkiv (juridik m.m.) Kommerskollegiums arkiv (handel m.m.) Medicinalstyrelsens arkiv (medicin m.m.) Statskontorets arkiv (ekonomi m.m.) Svea hovrätts äldre arkiv (juridik m.m.) Kammarkollegiets arkiv (ekonomi m.m.) Krigsarkivet (militär förvaltning m.m., 100000 kartor) Lantmäteristyrelsens arkiv (jorddelning m.m., 300000 kartor) Slottsarkivet (hovförvaltning m.m.) Statistiska centralbyråns arkiv (statistik m.m.). Lokala arkiv (statliga o./el. kommunala) Landsarkiv (bl.a. kyrkliga o. juridiska handlingar): Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby, Östersund. Stadsarkiv (allmänt): Stockholm, Malmö, Borås, Västerås. Privata arkiv Bruks-, affärs-, industri-, slotts-, gårds-, släktarkiv; folkrörelse- o. korporations-arkiv. Armborst, medeltida pilbössa, även för kulor. El Vapen I. Armé. 1. Krigsmaktens lantmilitära del. -2. Högre operativ enhet (armékår m.m.). Armékår, högsta operativa enhet i en armé. Armén, krigsmaktens lantmilitära del, i fredstid med truppslagen infanteri, kavalleri, pansartrupper, artilleri, luftvärn, ingenjörs-, signal- o. trängtrupper samt hemvärnet. Som stridsenhet indelas a. i fält-, lokalförsvars-, depå- o. hemvärnsför-band. Arméledningen utgörs av chefen för armén o. bland biträdande staber främst av arméstaben. El Försvaret I-IL Armenien. 1. Bergland i Främre Asien, numera politiskt delat mellan Turkiet, Iran o. Sovjet. Högsta topp Ararat, 5 156 m. - 2. Armeniska sovjetrepubliken. 29 800 km2, 1,8 milj. inv. Utgör en del av A. 1. Odling av bomull, tobak, vin, frukt. Vattenkraft, industri. Koppar, zink, aluminium. Huvudstad Jerevan (Erivan). Armeniska, indoeuropeiskt språk, talas av ca 4 milj, i Turkiet, Iran, Sovj. Armeniska kyrkan, med den grek.-ortodoxa besläktad, självständig kyrka, gr. på 300-t. Patriark i Istanbul. Armera. 1. Beväpna, utrusta (med vapen etc.). - 2. Klargöra mina, bomb etc. för sprängning. - 3. Bekläda, förstärka t.ex. betong genom armering med järnstänger e.d. Armfelt. 1. Carl Gustaf, 1666-1736, frih., general. År 1718 ledde A. 5 000 karoliner 35