Armfotingar - Arv mot Trondheim, av vilka ca 3 500 frös ihjäl i jämtlandsfjällen vid återtåget efter Karl XII:s död. - 2. Gustaf Mauritz, 1757-1814, sonsons son till A. 1, frih., militär, diplomat; Sv. akad. 1786-94, 1805-11. Gustav III:s gunstling, dödsdömd 1794, benådad 1799, förvisad 1811, därefter i rysk tjänst. Armfotingar, i utdöende stadd grupp rygg-radslösa havsdjur, försedda med rygg- o. bukskal. Namnet efter två spiralrullade »armar» innanför skalet. Armstrong fø:m-], Louis, f.1900, amer. negermusiker, trumpetvirtuos, vokalist o. orkesterledare, en av jazzens förgrundsgestalter. Memoarer: Satchmo 1955. Arndt, Ernst Moritz, 1769-1860, tysk patriotisk diktare o. historiker. Resa genom Sverige 1806. Arndt, Johann, 1555-1621, tysk protestantisk teolog, vars innerliga andaktsböcker, särsk. Om den sanna kristendomen 1606, vann stor spridning. Arnér, Sivar, f. 13.3.1909, förf. Intellektuell, analyserande prosa; även dramatik (radio). Romaner: Knekt och klerk 1945, Egil 1950. Amljot G^lline, jämtländsk härman o. rövare, stupad vid Stiklastad 1030, huvudperson i W. Peterson-Bergers opera Arnljot. Arnold, Harry, f.7.8.1920, jazzmusiker, ledare för det 1956 bildade »Radiobandet». Arom [-åm], vällukt, doft av vissa växter o. eteriska oljor. Adj: aromatisk. Aromglas, kupigt (konjaks)glas. Aron, Mose äldre broder o. israeliternas förste överstepräst, vars stav Gud lät grönska (3 Mos. 8, 4 Mos. 17). Aronson, Stina, 1892-1956, förf. Romaner o. noveller (Hitom himlen 1946) i norrlands-miljö. Även dikter o. dramatik. Aros, fornsv. ’åmynning’. Västra A., Västerås; Östra A., Uppsala. Aros^nius, Ivar, 1878-1909, akvarellist, tecknare. Drastisk humor o. färgrik, poetisk sagostämning. Flickan och ljuset, barnboken Kattresan 1909. Arosmässan, årligt diskussionsmöte i Västerås för sv. affärs- o. industrimän. Arp, Hans (Jean), f. 1887, tysk-fransk skulptör, målare o. förf. Dadaist (Zürich, 1915), senare konkretist (Paris). Arrak, spritdryck av ris, sockermelass el. blomsaft. Svensk a. (46% alkohol) anv. i punsch o. konfektyrer. Arrangemang [-sjemsmg], anordning. Mus.: bearbetning av musikverk för ett annat instrument m.m. än originalets. Arrangera, anordna; göra ett (musikaliskt) arrangemang. Subst: arrangör. Arrendator, innehavare av arrende. Arrende, upplåtelse mot vederlag av rätten att bruka jord, fiskevatten, affärsrörelse etc.; även själva vederlaget (lag 1907). Arr^st, häkte, fängsligt förvar; militärt straff; arrestlokal. Verb: arrestera. Arrhenius, Svante, 1859-1927, fysiker, kemist, prof, i Sthlm. Fick nobelpriset i kemi 1903 för sin elektrolytiska dissociations-teori. Arrivist, streber, karriärist. Arriärgarde, trupp som skyddar huvudstyrkan vid återtåg. Arrogans [el. -gangs], förmätenhet, övermod, snorkighet. Arrogant, utmanande. Arrondissement [arån8disman«], förvaltningsområde i de franska departementen o. i Paris. Arrowrot [ärråo-], stärkelse från olika tropiska växter. Används som mjöl. Ars, lat., konst. Ars longa, vita brevis, konsten är lång, livet kort. Arsenal, tyghus, militärförråd; krigsmateriel verkstad; bildl.: rikt förråd. Arsenjk, As, grundämne, atomn:r 33, vars oxid, arsenik(3)oxid, är giftet »vit arsenik» av vilket 0,1-0,2 g verkar dödande. Oxiden används även som impregneringsmedel för trä m.m. Art, en grupp individer (växter el. djur) som kan korsas med varandra o. lämna fort-plantningsduglig avkomma. (Ex: blåsippa, grävling, människa.) Artax^rxes, fornpers. kungar. A. I, Xerxes’ son, slöt fred med Aten 448 f.Kr. Arte et marte, lat., ’genom konst o. krig’, devis i ridderskapets o. adelns sigill. Artefakt, konstprodukt. Mots: naturföremål. Artemis, i grek. myt. naturlivets o. jungfrulighetens gudinna; mångudinna; Apollons tvillingsyster. Rom. motsv. Diana. Artenen, som står i samband med artärer (pulsådror). Mots: venös. Arterioskleros [-ås], åderförkalkning. Artificiell, konstgjord, konstlad. Artjkel. 1. Avdelning, punkt, paragraf i fördrag. - 2. Avd. i trosbekännelse. - 3. Kort uppsats i tidning m.m. - 4. Varuslag. - 5. Ändelse el. obetonat ord, som bestämmer subst. el. adj. Obestämd a., en, ett (ex: en bok, ett hus), bestämd a., slutartikel (ex: boken, klorna), fristående (ex: den blåa blomman). Artikulation, artikulering, talorganens rörelser, uttal(ssätt). Verb: artikulera. Artilleri, tyngre eldvapen, t.ex. kanoner, haubitsar; truppslag i armén, utrustat med a. E Gradbeteckningar, Vapen II. Artist, konstnär; en som uppträder på varieté, cirkus o.d. Artisteri, formell konstnärlig skicklighet. Artursagan, fornkeltisk sagokrets, litterärt utformad särsk. i n. Frankr. på 1100-1200-t. Handlar om den britt, sagohjälten Artur, om riddarna av det runda bordet o. om sökandet efter den heliga Graal, Jesu natt-vardskalk. Artår, pulsåder, blodkärl som för blodet från hjärtat. B Hjärta. Arv. 1. Biol.: se Ärftlighet. - 2. Jur.: avlidens efterlämnade egendom, lag 1958. Då testamente saknas gäller arvsordning’. I första hand ärver den avlidnes bam, bröstarvinge» i andra hand maken. Finns ej dessa ärver i ordning föräldrar, syskon far- o. 36