Atomvolym - Augustinus Atomvolym, ett grundämnes atomvikt dividerad med spec. vikten av ämnet i fast form. Atomvärde, annat ord för valens. Aton, fornegyptisk benämning på solskivan, av Echnaton (1300-t. f.Kr.) proklamerad som solgud o. ende gud. Atonal, icke-tonal (harmoniken är ej knuten till en huvudton). Den atonala musiken inleddes av A. Schönberg ca 1910. Atonj, nedsättning av muskelkraften. Ä tout prix [to pri], fr., till varje pris. ATP, förk. för den allmänna tilläggspension som enl. lag av 1959 börjar utgå 1963 som en påbyggnad till folkpensionen. Se Tjänstepension. Atreus, i grek. myt. kung i Mykene, far till Agamemnon o. Menelaus (atridernd). Atrium, huvudrum i fornrom. boningshus. El Romerska riket. Atrofj, förtvining av vävnad, organ el. hel kropp genom näringsbrist el. otillräcklig användning. Atrofierad, förtvinad. Atropjn, ett organiskt ämne, som förekommer i belladonna. Verkar pupillutvidgande, hämmar utsöndringen från flertalet av kroppens körtlar m.m. Attaché, tjänsteman i UD el. vid beskickning. Attentat, planlagt våldsdåd, ofta politiskt. Attentqtor, förövare av a. Atterberg, Kurt, f.12.12.1887, komp., musikanmälare, sekr. i Mus. akad. 1940-53; ingenjör. Åtta symfonier; baletter, operor {Fanal 1934). Nordisk senromantisk stil. Atterbom, Per Daniel Amadeus, 1790-1855, förf., prof, i Uppsala 1828; Sv. akad. 1839. Nyromantikernas ledare (tidskr. Phospho-ros, 1810-14), musikalisk poesi {Blommorna 1811), sagospelet Lycksalighetens ö 1824—27, det litt.historiska verket Svenska siare o. skalder 1-6, 1841-55. Attest, skriftligt intyg. Attestera, vitsorda riktigheten av, godkänna (ett belopp) till utbetalning. Ättika, halvö o. landskap i s.ö. Grekl., i forntiden enhetlig stat under Atens ledning. Attila, d.453, hunnernas kung 433-453, kallad Guds gissel, underkuvade östgoter o. langobarder, invaderade Gallien, slagen på Katalauniska fälten 451. Attila, kort, urspr. ungersk uniformsrock. Attiralj, tillbehör, utrustning. Attis, i orientalisk myt. gudinnan Kybeles älskade. Grek, motsv. Adonis. Attisk, som rör Ättika el. Aten; även kvick, träffande. Attiskt salt, uddigt skämt. Attityd, kroppsställning; inställning. Attlee [ättli], Clement, f.1883, earl A. of Dorking (1955), britt, politiker, arbetarpartiets ledare 1935-55. Under A:s tid som premiärminister 1945-51 förverkligades labours välfärdsprogram. Attrahera, dra till sig, locka. Mots: repellera. Attraktion, dragning(skraft), lockelse. Mots: repulsion. - Attraktiv, tilldragande. Attrapp, snarlik ersättning för ett riktig föremål, t.ex. träkanon. Attribuera, tillskriva (t.ex. om konst). Attribyt, väsentlig egenskap el. kännetecken. - Språkv.: bestämning till substantiv. Ex: den lilla (adjektiv-a.) hunden i kojan (prepositions-a.). Auber [åbär], Daniel Franpois, 1782-1871, fransk komp. Operor: Den stumma från Portici 1828, Fra Diavolo 1830. Aucpba jappnica, en kornellväxt från Japan med glänsande gul- el. vitfläckiga blad o. korallröda bär. Krukväxt hos oss. Bl Träd IV. Auden [ådan], Wystan Hugh, f.1907, eng. skald (amer. medborgare 1939). Ledande mellankrigspoet, radikal, intellektuell. Även dramatik. Audhymfbjla, Ödhumla, i nord. myt. den första kon. Uppfödde Ymer, jättarnas stamfader. Audiens, företräde el. mottagning hos högt uppsatt person. Audiompter, hörselkontrollapparat, vars resultat registreras på ett audiogram. Auditjv, som avser hörseln. Auditprium, hörsal, lärosal; publik. Auditör, jurist som biträder i militära disciplinmål. Auf Wiedersehen [aof vjdarzem], ty., ’på återseende’, adjö. Augjas-stall, ostädad o. vanvårdad plats; efter grek, sagokungen Augias, vars stall var så vanvårdat att dess uppröjning utgjorde ett av Herakles’ 12 storverk. Augsburg [aoksbork], stad i V-Tyskl. 204000 inv. Textil- o. maskinindustri. Gr. av Au-gustus ca 15 f.Kr., fri riksstad 1276-1805, storhetstid 1400-1500-t. Märklig arkitektur. Central roll i reformationens historia. Augsburgska bekännelsen, (Confessio) Augustana, den evangelisk-lutherska kyrkans förnämsta bekännelseskrift, författad av Melankton o. Luther till riksdagen i Augsburg 1530. Antagen i Sv. 1593. Augyr, prästerlig teckentydare i antikens Rom. Augurlöje, småleende i samförstånd. August II, den starke, 1670-1733, kung av Polen 1697, kurfurste av Sachsen 1694, Karl XII:s motståndare. Slösaktig byggherre, känd för sin styrka o. sina älskarinnor, bl.a. Aurora Königsmarck. Augustana, se Augsburgska bekännelsen. Augustanakyrkan, förr Augustanasynoden, det sv.-lutherska kyrkosamfundet i USA, gr. 1860. 1 196 församl., ca 1/2 milj. medl. (1954). A. har Augustana College and Theological Seminary i Rock Island, Illinois. Augustjner, flera religiösa ordnar med stadgar tillskrivna Augustinus. Augustinus, Aurelius, 354-430, den främste av kyrkofäderna, efter en rotlös ungdomstid omvänd o. döpt 387, biskop i Hippo (Nordafrika) 395. Av största betydelse blev A:s lära om arvsynden o. predestina-tionen. Berömd är hans självbiografi Bekännelser. 46