Augustus - Australiska statsförbundet Augpstus (eg. Octavipnus), 63 f.Kr.-14 e.Kr., Roms förste kejsare, Caesars adoptivson. Efter att i början ha delat makten med Antonius bröt han med denne och besegrade honom 31. A. organiserade romarväldet, sanerade finanser o. rättsväsen, understödde kulturen (den litterära ”guldåldern”) o. dyrkades som gud, år 27 benämnd A. (lat., ‘upphöjd’). Auktion, offentlig försäljning till den högstbjudande. Auktor, lat. auctor, upphovsman, författare. Auktorisera, bemyndiga, ge laga kraft åt. Auktoritet, personligt anseende, myndighet; även person med sakkunskap, sagesman, källa. Adj: auktoritativ. Auktoritär, autoritär, maktfullkomlig. Auktoritär stat, diktaturstat. Auktorsrätt, detsamma som upphovsrätt. Aula, samlingssal i skolor o. universitet. Auld lang syne [å:ld läng sajn], ‘för länge sedan’, skotsk folkvisa, omarb. av R. Burns. Aulén, Gustaf, f. 15.5.1879, teolog, prof, i Lund 1913-33, biskop i Strängnäs 1933-52, framträdande antinazist under världskriget. Au naturel [å natyrell], naturel, fr., i naturligt tillstånd; om rätt utan tillsats el. sås. Ex: omelette (aü) naturel. Au pair [å pär], fr., ’till lika (värde)’, innebär att bostad o. mat erhålls mot ersättning i form av arbete. Aura. 1. Föraning av anfall vid t.ex. epilepsi. - 2. Strålningsfenomen som enl. vissa ockulta läror omger besjälade kroppar. Aur^ll, Tage, f.2.3.1895, förf. Ordknappa småberättelser i värmländsk miljö. Martina 1937. Au revoir [årvoar], fr.,’ på återseende’, adjö. Aurjkel, namn på hybrider av vissa primula-arter. B Blommor IX. Aurora [-å-], i rom. myt. morgonrodnadens gudinna. Grek, motsv. Eos. Aurorafjäril, dagfjäril, vingbredd max. 5 cm, hanen gulröd teckning, honan liknar kålfjärilshonan. 0 Fjärilar I. Auroraförbundet, litterär nyromantisk förening i Uppsala 1808-10. Till A. hörde bl.a. Atterbom. Auskultant, den som vid skola, ämbetsverk el. sjukhus följer undervisning el. arbete; lantmätarbiträde. Auskultation, läkares avlyssning av ljud från främst hjärta o. lungor. Auskultera, lyssna, åhöra (t.ex. lektioner el. förhandlingar utan yttranderätt). Auspjcier, tecken o. observationer genom vilka rom. augurer utrönte gudarnas vilja. Äv: förebud; beskydd, ledning. Austen [å:stin], Jane, 1775-1817, eng. förf. Familjeromaner präglade av objektiv realism, klarsyn o. lätt ironi. Stolthet och fördom 1813. Austerlitz, stad i Tjeck, ö. om Brno. 4 000 inv. Vid A. segrade Napoleon I i det s.k. trekejsarslaget 2.12.1805. AUSTRALIEN (Världsdelen) storlek. Världsdelen omfattande Austral-kontinenten, Nya Guinea, Nya Zeeland o. alla Söderhavsöarna 8,6 milj. km2. Austral-kontinenten: 7,7 milj, km2; utsträckning 3200 km n.-s., 4100 km ö.-v. befolkning. 16,6 milj. inv. Raser: Vita rasen på kontinenten o. Nya Zeeland, gula rasen (malajer o. polynesier) på Söderhavsöarna, negroida raser (papuas o. au-stralnegrer) på kontinenten o. i Melanesi-ens övärld. Immigration: Vit invandring främst på kontinenten o. Nya Zeeland, gul (kineser o. japaner) på Söderhavsöarna. Religion: övervägande kristendom o. naturfolksreligioner. geografi. Betr, kontinenten se Australiska statsförbundet, öarna är toppar av sjunkna landbryggor el. vulkaner (tertiära). klimat. Större delen av kontinenten torrt klimat, n. kustlandet tropiskt, östkusten o. Nya Zeeland varmtempererat regnigt klimat, s.v. kustlandet medelhavsklimat. Övärlden främst tropiskt klimat. upptäcktshistoria. Magellan besöker Ma-rianerna 1521. J. Menezes på Nya Guinea 1526. Torres i Austral. 1606. A. Tasman upptäcker Nya Zeeland o. Tasmanien 1642-43. J. Roggeveen o. L.A. de Bougain-ville genomkorsar Söderhavet under 1600-o. 1700-t. J. Cook utforskar världsdelen 1768-79. indelning m.m.: se tabell nästa sida. AUSTRALISKA STATSFÖRBUNDET storlek. 7,7 milj, km2 (nära B/8 av Europa); 3% åker, 47% äng, 5% skog, 45% ofruktbart (bl.a. öknar). befolkning. 10,2 milj. inv. (1 inv./km2), främst invandrade engelsmän (endast ca 40000 urinv., australnegrer). Engelsktalande; övervägande protestanter, ca 2 47