Australiska statsförbundet AUSTRALIEN . Världsdelens politiska indelning Område, statsskick, huvudstad Areal i 1000 km2 [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} i milj. Viktigare produkter Självstyrande stater Australiska statsförbundet, självstyr. medl. av Britt, samväldet, Canberra 7700 10,2 Vete, frukt, kött, smör, ull, ägg, hudar, guld, uranmalm Besittningar: Papua o. Nya Guinea (ö. delen för-valtarskapsområde). Port Moresby • 475 1.8 Kopra, kryddor, gummi, guld Christmas Islands, Cocosöarna, Nauru (förvaltarskapsområde) o. Norfolkön 0,3 0,01 Kokosnötter, kopra, fosfat Nya Zeeland, självstyr. medl. av Britt, samväldet, Wellington 268 2,3 Smör, ost, torrmjölk, kött, ull, hudar, guld Besittningar: Västra Samoa (förvaltarskapsområde), Apia 3 0,1 Kopra, kakao, bananer Cooköama, Niue o. Tokelauöarna 1 0,03 Kopra, frukt Amerikanska områden Hawaii, delstat i USA, Honolulu 17 0,6 Socker, ananas, kaffe, sisalhampa Samoa (Pago-Pago), Guam, Mid-wayöama, Wake o. Pacific-öama, m.fl. 3 0,9 Kopra, fosfat Brittiska områden Salomonöarna, Tulagi 30 0,1 Kopra, bananer, gummi Fidjiöama, Suva 18 0,4 Socker, kopra, bananer, guld Gilbert- o. Elliceöarna, Pitcairn o. Tongaöarna 2 0,1 Kopra, bananer, fosfat Franska områden Franska Polynesien, Papeete 4 0,1 Kopra, vanilj, fosfat, pärlor Nya Caledonien, Nouméa 19 0,1 Kopra, kaffe, nickel, krom Brittiskt-franskt område Nya Hebriderna, Port Villa 15 0,05 Kopra, kaffe, kakao, bomull, ull AUSTRALISKA STATSFÖRBUNDET Historia i sammandrag 1600 Portugiser, spanjorer o. holländare reser runt A:s kuster (1600-t.). 1700 James Cook vid Botany Bay 1770, tar A. i besittning för britt, räkning. Kolonisering genom deporterade fångar (Botany Bay straffkoloni 1788). 1800 Kolonisationen utbreds över hela kontinenten (1803-56). Guldrushen 1851-61 tredubblar befolkningen. Ekonomiskt framåtskridande. Förbud mot kinesinvandring 1883. 1900 Självstyrelse (dominionställning) som Australiska statsförbundet 1901. Egen krigsmakt 1911. Intensiv sociallagstiftning. Inträde i l:a världskr. på moderlandets sida 1914. 1925 Svår känning av depressionen 1930. Inträde i 2:a världskr. mot Tyskl. 1939. Japans inträde i kriget 1941 ökar hotet mot A. Invasionsrisken avvärjs med sjösegern i Korallhavet 1942. 1950 Uppslutning på västsidan i det kalla kriget genom Anzusfördraget (Stillahavspakten) 1951 o. Seato-pakten (South East Asia Treaty Organization) 1954. milj, katoliker. 13% verksamma i jordbruk, 40% i industri, 27% i handel o. samfärdsel. städer. Sydney 2,0 milj, inv., Melbourne 1,7 milj., Adelaide 548000, Brisbane 543000, Perth 367000, Canberra (för-bundshuvudstad) 39000. geografi. I stor utsträckning ett flackt platåland, i ö. måttligt höga bergskedjor (Great Diving Range o. Australalperna). Berg: Mount Kosciusko 2237 m, Mount Garnet 1657 m. Floder: Murray-Darling 3490 km. Sjöar: Eyresjön 8000-15 000 km2, Torrenssjön 5 800 km2. biländer. Papua o. Nya Guinea (ö. delen) med Bismarcksarkipelagen o. australiska Salomonöarna, Christmas Islands, Cocos-öarna, Nauru o. Norfolkön; 476000 km2, 1837000 inv. statsskick. Självstyr. medl. av Britt, samväldet; förbundsstat med 6 delstater, 1 förbundsdistrikt o. 1 territorium. Folkrepr.: Förbundsparlament med senat (60 medl. valda på 6 år) o. representanternas hus (124 medl. valda på 3 år). Statschef: Elisabet II av Storbritannien representerad av generalguvernör Lord Dunrossil. Viktigare politiska partier: Liberal Party (moderat högerparti), Country Party (agrarparti), Labour Party (arbetarparti). — Utrikespolitisk anknytning till väst- 48