Biåsrör - Bobrikov BLÄCKFISKAR 1-3 Fyrgälade bläckfiskar (med yttre skal). 1 Pärlbåt, t.h. själva skalet. 2 Skal av ortoceratit (utdöd). 3 Skal av ammonit (utdöd). 4-10 Tvågälade bläckfiskar. Tioarmade: 4 Sepia. 5 Sepiola. 6 Kalmar: a. simmande, b. skjutande bakåt i skräck. 7 Djuphavskalmar med lysorgan. 8 Skal av belemnit (vätteljus, utdöd): a. helbild, b. tvärsnitt, c. längdsnitt. Åttaarmade: 9 Octopus (krake). 10 Argonauta (pappers-snäcka); själva skalet t. v. Biåsrör. 1. Metallrör, anv. till inblåsning av luft i (gas)lågor, som blir hetare o. kan riktas. - 2. Primitivt jakt- o. krigsvapen med förgiftade pilar, anv. av infödingar i Ostindien o. Amerika. B Indianer. Biåssten, stenlika bildningar i urinblåsan bildade av utfällda urinbeståndsdelar; kan orsaka besvärande smärtor o. inflammationer o. kräver ofta operation. Blå stjärnan. Föreningen Svenska B., SBS, frivillig kvinnoorganisation (1917-41 Röda stjärnan) för djursjukvård i krig. Blåstjärnor, svenska namnet på Scilla. Blåstrumpa, tidigare om kvinna som sysslar med okvinnliga ting, särsk. kvinnl. förf, (trol. av eng. bluestocking). Blåsuga, Ajuga pyramidplis, en läppblom-mig ört med kransar av blå blommor i axlik ställning med stora stödblad. Ofta luden. Allmän i hela landet. Oljehaltiga frön. B Blommor IV. Blåsyra, cyanväte{syra), HCN, färglös vätska med stark lukt. Den är utomordentligt giftig, 0,06 g är dödlig dos. Cyanväte används gasformigt till utrotning av ohyra. Biåsört, Utricularia vulgär is, rotlös insektätande sötvattensört bland läppsporre-växterna. Finflikiga blad med små blåsor, i vilka små vattendjur fångas. Upprätt stängel med gula blommor i klase. Blått blod, adligt blod, gammal adel, urspr. om ljushyllta ädlingar i Spanien vilkas blodådror framträdde mer än morernas. Blåvingar. I. Ett släkte små dagfjärilar. B Fjärilar I. - 2. De yngsta flickscouterna. Bläck för skrivning innehåller järnsalter av garv- o. gallussyra samt anilinfärgämne. Bläckfiskar, huvudfotingar, blötdjur som har huvud med stora ögon o. sugskålsför-sedda armar. På buksidan en mantelhåla med gälar o. bläcksäckens mynning, ur vilken brunsvart vätska, sepia, utpumpas för att dölja kroppen vid fara. Av nu levande b. har endast pärlbåten 4 gälar, alla övriga 2. De senare indelas i 8- o. 10-armade. S^pia officinplis, vanlig b., 35 cm lång, förekommer vid västkusten. Kal-mpren, 20 cm, Medelhavet o. Atlanten, är ätlig. Störst är jättebläckfisken, 18 m långa armar. B Bläcksvamp, Coprjnus, en grupp skivlingar vilkas skivor snart flyter sönder o. bildar en svart vätska. Läcker mats vamp som yngre är fjällig bläcksvamp, C. comatus, med cylindrisk vitgul hatt. B Svampar II. Bländare, avskärmningsanordning för ljus i optiska instrument, bl.a. i kamera. B Foto. Bläs, strimma längs huvudets framsida hos häst o. nötkreatur. Bläster, anordning för luftinblåsning i masugn m.m. Även själva luftströmmen. Blödarsjuka, hemofili, via mödrarna ärftlig benägenhet hos män för svårstillbara blödningar. Blötdjur, grupp ryggradslösa djur (snäckor, musslor o. bläckfiskar) med mjuk, slemmig kropp o. mantelhåla med gälar el. lungor. Bo, en el. flera personers gemensamma egendom (konkursbo, dödsbo m.m.). BO A, BOAC, British Overseas Airways Corporation, ledande eng. flygbolag. Boaormar, en grupp jätteormar. Saknar gifttänder, krossar bytet genom omsling-ring. Kungsboa kan bli 6 m. Central- o. Sydamerika. B Kräldjur. Boas?ring, träpanel i tak, på innerväggar. Bobby [båbbi], plur. bobbies [-iz], vardaglig benämning på eng. poliskonstapel. Boberg, Ferdinand, 1860-1946, arkitekt. Jugendstil. Waldemar sudde (1904), Thiel-ska galleriet (1905), Baltiska utställningen 1914, NK (1915). Bpboll, finl. brännbolliknande spel mellan 9-mannalag; massiv gummiboll, slagträ. Bobrikov [båbbrikåff], Nikolaj, 1839-1904, rysk generalguvernör i Finl. (1898). Mördad av finl. Eugen Schauman (1875-1904), som därpå tog sitt liv. 102