Bokföring - Bolag BOKFÖRLAG. Kända förlagshus Namn, ort, grundningsår Förlagsledare SVERIGE Allhem, Malmö (1932) E. Hansen AWE-företagen (Almqvist & Wiksell/Gebers), Uppsala o. Sthlm (1839) G. Z. Hægg-ström Albert Bonniers, Sthlm (1837) G. Bonnier A. V. Carlsson (o. Svensk Läraretidning), Sthlm (1877) G. Egnér Diakonistyrelsens bokförlag, Sthlm (1911) B. Runmark Evangeliska Fosterlandsstiftelsens förlag, Sthlm (1856) A. Hofgren Folket i Bild, Sthlm (1935) E. Ebe Forum, Sthlm (1943) A. Helms Generalstabens Litografiska Anstalt, Sthlm (1832) G. Lundqvist C. W. K. Gleerups, Lund (1826) W. Ekstrand Lars Hökerbergs, Sthlm (1882) F. Hökerberg Lantbruksförbundets Tidskrifts AB (LT), Sthlm (1917) E. Bjelle Liber, Sthlm (1958) C.-O. Sjögren J. A. Lindblads, Uppsala (1893) G. Michanek Ljus, Sthlm (1898) R. Svanström Medéns Förlag AB, Sthlm (1917) Å. Svahn Natur och Kultur, Sthlm (1922) J. Hansson P. A. Norstedt & Söner, Sthlm (1823) B. Lassen Rabén & Sjögren, Sthlm (1942) H. Rabén vid en remsa av gasväv. S.k. häftade böcker limmas i ryggen, är sydda utan gasväv o. saknar för- o. eftersättsark. Efter skärning o. ryggbearbetning är bokblocket (inlagan) klar för inhängning i pärmen, varvid för-o. eftersättsarken klistras fast vid pärmen. I pappband hålls ryggen ihop av pärmens överdragspapper, klotband har rygg el. helt överdrag av klot, o. halvfranskt band har rygg av skinn. B Tryckeri. Bokföring, systematisk redovisning i räkenskapsböcker el. på annat sätt av fys. el. jur. persons ekon, förhållanden; vid vissa tidpunkter skall sammanställningar, bokslut, visa den ekon, ställn. Aktie- o. handelsbolag, ekon, fören. m.fl. är bokföringsskyldiga. Bokförlag, företag som ger ut böcker. De sv. bokförlagen är organiserade i Svenska bokförläggareföreningen, gr. 1843. E Bokhandel. Bokförsäljningen i Sv. sker till större delen i butiker av tre olika typer. I städer o. köpingar finns ca 300 större A-kommissionärer, som förses med böcker av förlagen (vanl. genom distributions-företaget Seelig & Co. i Sthlm), på mindre orter finns ca 200 B-kommissionärer o. lantbokhandel (böcker genom förlagens försäljningscentral, Bokcentralen i Sthlm). Bokklubb, serie av böcker i stor upplaga o. till lågt pris, av vilka köparen måste binda sig för ett visst antal. Boklotteriet, på förf. C.E. Englunds initiativ 1948 stiftat lotteri i regi av ABF, AT (från 1956 AB), tidningen Vi o. Sv. lantbrukarnas studieförb.; avkastningen, ca 1/4 milj, kr per år, utdelas som stipendier till sv. författare (bl.a. det s.k. Lilla nobelpriset, se d.o.). Bokstavsinspiration, verbalinspiration, uppfattningen att bibeln blivit direkt o. ordagrant ingiven av Gud. Boktryck, högtryck, tryckförfarande som innebär att tryckande ytor ligger högre än icke tryckande. B. är den tidigaste o. alltjämt den vanligaste tryckmetoden. B Tryckeri. Boktryckarkonsten förekom som tryck från skurna trätavlor redan på 800-t. i Kina; den egentliga b. uppfanns av Johann Gu-tenberg på 1440-talet. Se Tryckteknik. Bokvännerna, Sällskapet B., gr. 1946, vill stimulera intresset för bokkonst o. boksam-lande. Tidskrift: Bokvännen. Bola [bå-], indianskt kastvapen av kulor o. remmar. B Indianer. Bolag, sammanslutning av personer el. 104 Saxon & Lindström, Sthlm (1928) E. o. D. Lindström Svenska Bokförlaget (P. A. Norstedts o. Albert Bonniers skol-boksproduktion), Sthlm (1928) B. Beckman Svenska Missionsförbundets förlag o. Gummes-sons, Sthlm (1912) J.-E. Wikström Tiden, Sthlm (1912) A. Gidlund B. Wahlström, Sthlm (1911) B. Wahlström Wahlström & Widstrand, Sthlm (1884) C. Björkman (d. 1961) Åhlén & Åkerlund, Sthlm (1906) L. Bonnier ÖVRIGA NORDISKA LÄNDER Danmark A/S Gyldendalske Boghandel Nordisk Forlag, Köpenhamn (1770) Hasselbalch, Köpenhamn (1916) Jespersen & Pios, Köpenhamn (1865) Fremad, Köpenhamn (1912) Finland Otava, Helsingfors (1890) Werner Söderström Oy, Helsingfors (1878) Tammi, Helsingfors (1941) Norge H. Aschehoug & Co, Oslo (1872) J. W. Cappelen, Oslo (1829) Gyldendal Norsk Forlag, Oslo (1925)