Byrå - Bältor BÄGSKYTTE Världsmästare (herrar) 1931 M. Sawicki, Polen 1932 L. Reith, Belgien 1933 D. Mackenzie, USA 1934 H. Kjellson, Sverige 1935 A. van Kohlen, Belgien 1936 E. Heilborn, Sverige 1937 G. de Rons, Belgien 1938 Hadas, Tjeckoslovakien 1939 Beday, Frankrike 1940-45 (Inga tävlingar) 1946 E. Tang-Holbæk, Danmark 1947 H. Deutgen, Sverige 1948 H. Deutgen, Sverige 1949 H. Deutgen, Sverige 1950 H. Deutgen, Sverige 1951 (Ingen tävling) 1952 S. Andersson, Sverige 1953 B. Lundgren, Sverige 1954 (Ingen tävling) 1955 N. Andersson, Sverige 1956 (Ingen tävling) 1957 O. K. Smathers, USA 1958 S. Thysell, Sverige 1959 J. Caspers, USA 1960 (Ingen tävling) realism, humor, samhällssatir. På grund av sedlighetsskandal flyttade B. från Engl. (till Italien). Versberättelserna Ung Harolds pilgrimsfärd 1812, Don Juan 1819-24. Byrå. 1. Urspr. skrivbord, nu möbel med utdragbara lådor. E Stilar IV. - 2. Avdelning i ämbetsverk; ämbetsverk; kontor. Byråchef, chef för avd. i departement o. i den centrala statsförvaltningen. Byrådirektör, högre statstjänsteman med något lägre grad än byråchef. Byråkrat, formalistisk ämbetsman. Byråkrati, ämbetsmannavälde, pappersexercis. Byråsekreterare, statstjänsteman med ställning närmast under byrådirektör. Bysans, bysantinska (östromerska) riket; även dess huvudstad (senare Konstantino-pel, Istanbul). Bysantinism, förhållanden som erinrar om livet i det gamla Bysans: överdrivet ceremoniväsen, kryperi o. byråkrati. Bysantinska riket, Bysans el. östromerska riket, uppkom 395 é.Kr. genom Romerska rikets delning. Huvudstad Konstantinopel, urspr. med namnet Bysans. Storhetstid på 500-t. under kejsar Justinianus I då riket nådde sin största utbredning, ungefär [-Eufrat-Tigris-Nordafrika-Sydspanien-Itali-en-Donau-Kaukasus.-] {+Eufrat-Tigris-Nordafrika-Sydspanien-Itali- en-Donau-Kaukasus.+} Politisk o. kulturell blomstringsperiod under 800- o. 900-t. B. gick slutligen under genom turkarnas erövring av Konstantinopel 1453. Byst. 1. Bröstbild utförd i friskulptur. - 2. Kvinnas bröst(parti), barm. Byström, Johan Niclas, 1783-1848, skulptör, från 1810 i Rom. Nyklassisk, idealiserande stil. Kolossalstatyer av sv. kungar. Bysättning, insättning av gäldenär i gäldstuga el. i bysättningshäkte tills han betalt sin skuld; avskaffades i Sv. 1878. Bytesbalans, förhållandet mellan ett lands totala export o. import av såväl varor (jfr Handelsbalans) som tjänster; bland tjänsterna märks räntebetalningar o. sjöfrakter. Båglampa, ljuskälla (i bl.a. strålkastare) i form av en ljusbåge mellan 2 (kolelektroder. Temp. ca 6 500°. Anv. även i radioterapin. Bågskytte, urgammal idrott, nu vanl. mot 5- el. 10-ringad precisionstavla från 50-90 resp. 25-50 m håll. Sv. dominerade 1947-55 VM för herrar. 21 Båk, torn- el. pyramidformat sjömärke som inseglingsmärke till skärgårdsled e.d. Bål, det kroppsparti från vilket extremiteter o. hals utgår, indelas i bröst, buk o. bäcken. Bålväxter, tallofyter, har en enda växtkropp o. saknar rot, stam o. blad. Ex: alger, svampar, lavar. E Växter. Bårhus, hus där lik bisätts el. förvaras. Båstad, köping i n.v. Skåne. 2 300 inv. Badort. Tennis- o. golfcentrum. Trädgårdsodlingar (Norrviken). Kyrka från 1400-t. Båtbyggeri utförs vanl. i trä på mindre varv. Träbåtar kan vara klinkbyggda, med bordens kanter delvis täckande varandra, el. kravellbyggda, med slät bordläggning. Små båtar byggs ofta av glasfiberplast, »plastbåtar», större båtar av stålplåt el. lättmetall. Jfr Skeppsbyggen. Båtgrav, gravform i Norden från ca 600 f.Kr. till hednatidens slut; den döde bisattes med gravgåvor i en båt, över vilken en hög uppkastades. Båtsman. 1. Arbetsförman på handelsfartyg. - 2. Sjöman i gamla sv. flottan med samma ställning som indelt soldat o. med ett boställe, båtsmanstorp. Båven, insjö i mell. Södermanland. 66 km2. Bååth, Albert Ulrik, 1853-1912, skald. Realistisk 80-talslyrik med skånska motiv, övers, av isl. sagor. Bäck, Sven-Erik, f.16.9.1919, komp., altviolinist. Modernt expressivt tonspråk. Kyrko- o. profanmusik. Kammaroperor, bl.a. Tranjjädrarna 1957. Bäckahästen, i sydsv. folktro ett vattenväsen i hästskepnad. Bäcken. 1. B., lat. pglvis, bålens nedersta del, vars benstomme utgörs av korsbenet, svansbenet, höftbenen. E Människan. - 2. Urin- o. avföringskärl för sängliggande. - 3. Fördjupning i jordytan, bassäng. - 4. Musikinstrument, två tallriksliknande metallskivor. E Orkester. Bält, da. Bælt, olika sund mellan danska öar. - 1. Stora B. mellan Själland o. Fyn, längd 93 km, bredd ca 36 km. - 2. Lilla B. mellan Fyn o. Jylland, längd 65 km, 1 170 m lång bro. - 3. Langelands B., sydlig forts, på B.l. - Tåget över B., Karl X Gustavs marsch med sv. armén i jan.-febr. 1658 över de tillfrusna Lilla o. Stora B. Bältespännare, enl. sägner från Småland o. Norge deltagare i tvekamp på liv o. död med kniv, fastbundna vid varandra med bälte. Skulptur i Sthlm av J.P. Molin. Bältor, bältdjur, tillhör de tandfattiga dägg 124