Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bältros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bältros - Böök
djuren. Syd- o. Centralamerika. Ledat
benpansar möjliggör hoprullning.
Nattdjur, grävare, insektätare. Jättebältan kan
bli 1,75 m. E Tandfattiga djur.
Bältros, h?rpes zoster, blåsbildande
virussjukdom i huden, vanl. på bålen. Klåda o.
värk.
Bär, vanl. flerfröig frukt med saftig
fruktvägg. Ex: druva, blåbär. Populärt kallas
vissa stenfrukter (körsbär) el. skenfrukter
(smultron) för bär. E Frukter.
Bärfis, ca 1 cm lång, rödbrun skinnbagge
(stinkfly). Avsöndrar illaluktande ämne.
På buskar o. örter, särsk. på frukterna. E
Insekter I.
Bärgning, hjälp till nödställt fartyg; vid b.
utgår bärgarlön (regler i sjölagen).
Bäring, kompassriktning till föremål,
observerat från bl.a. fartyg, fyr el. flygplan.
Bärnsten, succinit [-ksi-], fossilt harts, som
avsatts som kåda från preglaciala barrträd.
Gult el. (röd)brunt. Fyndplats: s.
Östersjöstränderna. Anv. till smycken o. som
isola-tionsmaterial.
Bärplansbåt, motorbåt med två s.k. bärplan
som verkar enl. flygplansvingens princip
o. vid viss hastighet lyfter hela skrovet
ovanför vattenytan.
Bärstol, anordning för persontransport på
två stänger, buren av 2 el. flera bärare el.
hästar. Anv. i Europa på 1600-1700-t. E
Stilar V.
Bärsärk, i fornnord. saga en kämpe som i
strid greps av våldsamt raseri o. gick
bär-särkagång.
Bärvåg, bärfrekvens, en högfrekvent
elektromagnetisk svängning, vars intensitet
påverkas av ett lågfrekvent tidsförlopp (inom
radio, TV).
Bäver, gnagare, ca 1 m lång, med gråbrun
päls, platt, fjällklädd svans, simhud på
bakfötterna. Föda: bark, blad o. grenar av
asp, björk, sälg. Fäller träd, bygger
hyddor o. dammar. Nattdjur. Norge, Sibirien,
Nordamerika. Tidigare utrotad i Sv. men
åter inplanterad. E Gnagare.
Bpcklin, Arnold, 1827-1901, schweiz.
målare. Fantasiskapelser, ofta landskap med
natursymboliska sagoväsen. Dödens ö.
Böckling, rökt strömming.
Böhm, Karl, f.1894, österr. dirigent, främst
opera (Mozart, R. Strauss), chef för
Wien-operan 1942-44 o. 1954-56.
Böhme, Jakob, 1575-1624, tysk
protestantisk mystiker, påverkade pietismen o.
romantiken.
Böhmen, tjeck. Cechy [tjächi],
Tjeckoslovakiens huvudland. 52 00Ö km’, 6 milj. inv.
Genom valet av en habsburgsk kung
förenades B. 1526 med österr., tillföll 1918
det nybildade Tjeck. (1939-45 i det tyska
protektoratet B.-Mähren).
Böhmerwald [-valt], skogig bergskedja
mellan Böhmen o. Mähren. Högsta punkt
Arber, 1 457 m.
Böjning, formförändringar hos ett ord,
oftast genom tillägg av ändelse el.
förändring av stam vokal. Ex: stol-stolar,
sitta-satt-suttit.
Böld, karbunkel, inflammation i
underhuden som utgår från hårsäck o. bildar
var-fylld bulnad. Operation el. antibiotika.
Böndagar, fyra årligen av K.M:t förordnade
»tacksägelse-, faste-, bot- o. böndagar»:
botdagen (mars), reformationsdagen (maj),
missionsdagen (juli), tacksägelsedagen
(okt.).
Bönematta, den matta på vilken en
muhammedan förrättar sin bön, vänd mot Mecka.
Bönhas, förr: hantverkare utanför skrået.
Äv: fuskare, klåpare.
Bönor, Phas^olus, örter bland ärtväxterna,
ofta slingrande, 3-fingrade blad; vita, gula,
skära, violetta blommor i klasar; baljor.
Trädgårdsbönan, P. vulgqris, indelas i två
grupper: kryp- o. störbönor. I Sv. odlas av
dessa bl.a. skär-, vax-, brytbönor o. bruna
bönor. E Blommor IV, Nyttoväxter II.
Bönsyrsa, en max. 5 cm lång, grön el. brun
gräshoppliknande o. rovgirig insekt.
Brukar i väntan på sitt offer sitta med de till
fångstredskap utbildade frambenen lyfta
som i bön. Medelhavsomr. E Insekter I.
Bönsöndagen, 5:e söndagen efter påsk.
Börje, Gideon, f.21.2.1891, målare. Naivist,
senare temperamentsfullt landskapsmålen.
Börjeson, John, 1835-1910, skulptör.
Genrebilder, monument med saklig realism. Karl
X Gustav (Malmö), Scheele (Sthlm).
Börs, plats för (auktions)handel med
värdepapper el. varor {fondbörs resp, varubörs).
Böter, penningstraff; straffsumma, förr till
skadelidande, nu till statskassan, vanl. i
form av dagsböter, varvid antalet bestäms
efter brottets grad o. dagsbotens storlek
efter den dömdes inkomst.
Böök, Fredrik, f. 12.5.1883, litt.historiker
(prof, i Lund 1920-24), kritiker i Sv.D.;
Sv. akad. 1922. Rik produktion av
för-fattarmonografier (Tegnér, Stagnelius,
Heidenstam m.fl.), romaner,
reseskildringar.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0145.html