Flotow - Flygande inspektion rikning av malmer, som bygger på att pulver av olika mineral har olika benägenhet att flyta upp med luftbubblor i en vattenblandning. B Järn. von Flotow [flåtå], Friedrich, 1812-83, frih., tysk operakomp. Martha 1847. Flotta. 1. Ett lands rörliga försvar på o. under vattenytan. - 2. Kollektiv benämning på en grupp fartyg el. flygplan. Ex: örlogsflotta, luftflotta. Jfr E Sjöfart. Flottan utgör en del av marinen. I f. ingår fartyg, örlogsbaser, varv, depåer samt flottans skolor. Dess uppgift är att medverka till att hindra invasion samt skydda landets o. hindra fiendens sjöfart. De slagkraftigaste fartygen ingår i kustflottan, som har hög beredskap med baser längs hela sv. kusten. E Försvaret I, II, Gradbeteckningar. Flottilj. 1. Inom flottan taktiskt förband av jagare, motortorpedbåtar, ubåtar el. min-svepare. - 2. Inom flygvapnet, se Flygflottilj. Flottning, framförande av virke i vattendrag. B Skogsbruk. Flottyr, smält djurfett för matlagning. Flottör. 1. Flytande kropp som påverkar en mät- el. regleringsanordning vid nivåförändringar hos en vätska. - 2. F. el. ponton, flytkropp som ger flytförmåga åt vissa sjö-el. amfibieflygplan. Flox, Phlox, örter från Nordamerika bland blågullväxterna. Vanl. röda, vita el. lila blommor. Mycket odlade prydnadsväxter med många hybrider. B Blommor XI. Flugfälla, venusflugfälla, Dionaea muscipula, insektätande växt, vars blad kan sluta sig kring insekter o. upplösa dem. S.ö. USA. B Blommor XI. Flugor, artrik grupp bland de tvåvingade insekterna. Egentliga flugor (ca 500 arter i Sv.) är vanl. grå el. svartaktiga med tjock kropp o. väl utvecklat sugrör. Vår vanligaste fluga är husflugan (8 mm) som lägger över 100 ägg åt gången o. är en stor bakterie-spridare. Den blåglänsande spyflugan (ca 15 mm) lägger sina ägg i kött; larverna utgör s.k. »köttmaskar». Den blå- el. grön-glänsande guldflugan (6-10 mm) lägger ägg i sår hos varmblodiga djur, i ruttet kött el. exkrementer. Hästflugan, fäflugan (knappt 10 mm) är brunaktig o. lever på hästar o. nötkreatur. B Insekter I, II. Flugsnappare, en grupp tättingar, vanliga i tropikerna. Fångar insekter i flykten. I Sv. grå f, svartvit f o. på Gotland halsbands-flugsnappare (alla 13-14 cm). Flyttfåglar. B Fåglar VI. Flugsvampar, Amanita, skivlingar med vita skivor, vitt sporpulver o. fjäll på hatten. Ca 10 sv. arter i skogsmark. De flesta är mycket giftiga. Vanlig f. är röd med vita fjäll, vit f. o. lömsk f. vit- el. grönaktiga. Ätlig är rodnande f B Svampar I, II. Flyidum, plur. fluida el. fluider, vätska, dryckesvara. • Fluktuation, stigande o. fallande, variation. Fluktuera, vara ostadig, växla. Flundror, flatfiskar, plattfiskar, en grupp fiskar med platt från sidorna hoptryckt kropp. Båda ögonen sitter på den mörka översidan; undersidan är vit. Bottenfiskar. 14 arter vid Västkusten o. i Östersjön, t.ex. rödspotta, slätvar, piggvar. Störst är hälleflundran. Goda matfiskar. B Fiskar IV. Fluor [-år], F, grundämne, gröngul gas, atomn:r 9. Fluorväte, HF, är färglös o. starkt frätande o. används till etsning av glas. Fluorescens [-sens, -sj^ns], vissa ämnens återutsändande av ljus då de själva bestrålas. Flussmedel, ämnen som tillsätts bl.a. malmer för att göra dessa mer lättsmälta. Flusspat, fluor it, ett gröngult till rött mineral, CaF2. Fluster, flyghål i bikupa el. duvslag; även brädan utanför detta. Fluvi^l, fluviatil, som hör till flod, älv el. annat rinnande vatten. Fluxmeter, instrument för mätning av magnetiskt flöde. FLYCO, De fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation, gr. 1956. Anslutna är Sveriges författareförening, Sveriges ungdomsförfattareförening, Föreningen Mi-nerva (populärvetenskapliga förf.) samt Svenska översättarförbundet. Ordf. Tom Söderberg. Flyg. Världens första flygning med ett motordrivet flygplan gjordes av bröderna Wright 17 dec. 1903 (flygsträcka 260 m, flygtid 59 sek.). 1909 flög fransmannen Blériot över Eng. kanalen. Flyget togs i militär tjänst under l:a världskr., vilket påskyndade utvecklingen (konstruktören A. Fokker). 1927 flög Ch. Lindbergh ensam över Atlanten. Trafikflyget började utvecklas på 1930-t., militärflyget spelade en avgörande roll i 2:a världskr. (eng. Spitfire, ca 600 km/tim; tyska Messer-schmitt, Heinkel). Readriften togs i allmänt bruk efter kriget: 1952 kom det första readrivna passagerarplanet (eng. De Havil-land Comet I), 1953 passerade ett amer. jaktplan ljudvallen i planflykt, 1960 inträdde trafikflyget definitivt i reaåldern. Max. hastigheten för militärplan är nu ca 2 400 km/tim (Saab J 35 Draken), marschfarten för trafikplan ca 950 km/tim (DC-8). - Särsk. viktiga flygtekniska hjälpmedel är autopiloten, ett automatiskt styrsystem som underlättar pilotens arbete, o. ILS-systemet, som genom radiostrålar vägleder piloten vid landning. B E s. 228-233. Flygande holländaren, holländsk skeppare som enl. sägnen måste segla utan rast till domedagen till straff för hädelse. Motiv hos bl.a. Heine o. Rydberg; opera av Wagner. Flygande hundar, stora, fruktätande fladdermöss med hundliknande huvud. Varma länder utom Amerika. Vingbredd hos den största arten (i Ostindien) max. 1,5 m. B Fladdermöss. Flygande inspektion, polismyndighets ovän- 227