Franska akademien - Fredrik Franska akademien, fr. Académie frangaise, stiftad 1635 av Richelieu med syfte att vårda franska språket o. litteraturen. 40 led. Franska revolutionen, den politiska o. sociala omvälvning, som borgerskapet (tredje ståndet) i Frankr. genomförde 1789-99. Med ståndsprivilegiernas o. den absoluta monarkins avskaffande, med mottot »Frihet, jämlikhet, broderskap» o. proklamationen av de mänskliga rättigheterna blev revolutionen avgörande för de liberala o. demokratiska idéernas genombrott i världen. E Fransk-klassicismen, den förhärskande litterära riktningen i Frankr. på 1600-t., i det övriga Europa på 1700-t. Anknöt till den antika litteraturen o. utbildade stränga regler för diktningen. Franskt fönster, dubbelfönster som går ned till golvet som en dörr. Fransk-tyska kriget 1870-71 föranleddes av fransk oro efter Preussens segrar över österr.-Ungern samt av Bismarcks strävan att ena Tyskl. Den franska armén besegrades bl.a. vid Sedan 1870, varvid Napoleon III tillfångatogs. Paris inneslöts o. gav sig 28 jan. 1871. I freden i Frankfurt am Main 1871 avstod Frankr. Elsass o. ö. Lothringen samt ålades betala 5 miljarder francs i krigsskadestånd. Fransysk visit, kort besök. Franzén, Frans Michael, 1772-1847, skald av finl. börd, prof, i Åbo 1801, biskop i Härnösand 1831; Sv. akad. 1808. Idylldiktning, t.ex. cykeln Selma och Fanny 1824. En av våra främsta psalmdiktare: Vad ljus över griften. Frappant, slående, påfallande. Frappera, slå med häpnad; göra starkt intryck. Fras, språkligt uttryck, talesätt; värdelöst yttrande, artigt tal utan uppriktighet. -Mus.: kortare sammanhängande melodiskt avsnitt. Fraseologi, ett språks ordvändningar o. uttryck; exempelsamling med dylika. Frasering, riktigt framförande o. lämplig pausering i tal el. musik. Fräter, lat., broder, ordens- el. klosterbroder. Fraternisera, förbrödra sig, umgås flitigt. Frazer [fr$jza], sir James, 1854-1941, eng. etnolog o. religionshistoriker. Den gyllene grenen 1890. Fredlös, fågelfri, »i akt», ställd utanför samhällets skydd. Äldre strafform. Fredrik I, 1676-1751, sv. kung 1720, lantgreve av Hessen, g.m. Karl XII:s syster Ulrika Eleonora 1715. Saknade politiskt inflytande, lät efter slaganfall 1748 namnstämpeln ersätta sin underskrift. Många kärleksförbindelser. Fredrik IX, da. Frederik, f. 1899, dansk kung 1947, g.m. prinsessan Ingrid av Sverige 1935. Tre döttrar: Margrethe (f.1940), som efter en grundlagsändring 1953 är tronföljare, Benedikte (f.1944) o. Anne-Marie (f.1946). FRANSKA REVOLUTIONEN Kort historik 1789 Maj. Statsbankrutt hotar. Ludvig XVI sammankallar riksförsamlingen (états générauxj 5 maj. Juni. Tredje ståndet bildar en nationalförsamling 17 juni o. förbinder sig genom »eden i Bollhuset» 20 juni att ge Frankr. en författning. Juli. Bastiljen stormas 14 juli, som härefter blir Frankrikes nationaldag. Trikoloren blir Frankrikes flagga. Aug. Nationalförsamlingen avskaffar pri-vilegiesamhället 4 aug., »frihet, jämlikhet, broderskap» proklameras 26 aug. 1790-91 Lugnare förhållanden under 1790, reformer inom förvaltnings- o. rättsväsen. — 1791: Misslyckat flyktförsök av Ludvig XVI, »flykten till Varennes» 21 juni. Pariskommunen blir Paris’ styrelse 1 aug. Enväldet avskaffas genom ny författning 14 sept. Makten delas mellan kungen o. den lagstiftande församlingen 1 okt. Gi-ronden det mäktigaste partiet. 1792 Revolutionskrigen börjar med krigsförklaring mot det antirevolutionära Österr. 20 apr. Tuilerierna stormas, kungen fängslas 10 aug. Efter »septembermorden» förklarar det nyvalda national-konventet Frankr. för republik 21 sept. 1793 Ludvig XVI avrättas 21 jan. »Skräckväldet» tar sin början. Jakobinerna under ledning av Robespierre övertar regeringsmakten genom välfärdsutskottet i april. Genom revolutionstribunalen verkställs massavrättningar, Marie Antoinette förs till giljotinen 16 okt. 1794 Maktkamp inom jakobinpartiet. Hébert avrättas 24 mars. Danton avrättas 6 apr., Robespierre blir diktator, störtas o. avrättas genom Thermidorkuppen 27 juli. Lugnare förhållanden inträder. 1795-99 Direktoriet upprättas 27 okt. 1795. Styrelsens svaghet o. stegrat militärt inflytande utlöser Brumairekuppen 9-10 okt. 1799, då Napoleon Bonaparte störtar direktoriet, upprättar konsulatet o. gör sig själv till förste konsul. Fredrik, ty. Friedrich, kurfurstar av Bran-denburg o. kungar av Preussen. - 1. Fredrik Vilhelm, 1629-88, kurfurste av Bran-denburg 1640, den store kurfursten, som lade grunden till Preussens stormaktsställ-ning. - 2. Fredrik Vilhelm I, 1688-1740, kung av Preussen 1713. Skapade en stark armé. - 3. Fredrik II, F. den store, 1712-86, kung av Preussen 1740. Befäste landets storhetsställning genom att ta Schlesien o. Västpreussen. Som representant för den upplysta despotismen genomförde han stora reformer inom jordbruket m.m. 251