Fredrik - Frigga Konst- o. litteraturintresserad, Voltaires vän. Fredrik, tysk-romerska kejsare. - 1. Fredrik I, Fredrik Bar bar os sa (Rödskägg), ca 1123-90, tysk kung 1152, tysk-rom. kejsare 1155, en av sin tids största härskare. Deltog i 3:e korståget. F. blev en legendarisk gestalt, som förkroppsligade rid-dartidens ideal. - 2. Fredrik II, 1194-1250, sonson till F.I, tysk kung 1196, tysk-rom. kejsare 1215. Var nästan ständigt invecklad i strider med påvedömet. Hov på Sicilien. Högt bildad, »den första moderna människan». Fredrika-Bremer-förbundet, Sv:s ledande kvinnoförening, gr. 1884 av Sophie Adler-sparre med syfte att förbättra kvinnans ställning. Utger tidskr. Hertha. Fredrikshald, före 1928 namn på Halden. Fredriksson, Gert, f.21.11.1919, brandman, världens främste kanotpaddlare med bl.a. 6 guldmedaljer i OS (1948-60). Fredrikson, Gustaf, 1832-1921, skådesp., Dramatenchef 1888-98 o. 1904-07. Den franska komedistilens främste representant; kallad »Frippe». Fredriksson, Karl, f.22.2.1895, tidningsman, i MT från 1940, i ST från 1958. Politisk kåsör (Nordens Karlsson). Fredriksten, fästning i Halden, Norge, där Karl XII stupade 30 nov. 1718. Fredsdomare, eng. justice of the peace, (förk. J.P.), fr. juge de paix, handhar rättskipningen i enklare ärenden. I regel oavlönad o. icke juridiskt utbildad. Fredspipa röktes förr hos vissa indianstammar i Nordamerika vid fredsunderhandlingar. E Indianer. Fredsrörelsen arbetar för att avskaffa kriget. Den första världsfredskongressen samlades i Paris 1889. Internationella fredsbyrån upprättades 1892 i Bern (sedan 1924 i Genève). Under l:a världskr. framväxte den pacifistiska riktning som anser vapenvägran vara enda sättet att avskaffa krig, representerad bl.a. av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Fredsrörelsen kanaliserades också i arbetet för Nationernas Förbund, som bildades 1919. Efter 2:a världskr. har strävandena fortsatts bl.a. av de nationella FN-förening-arna o. av världsfederalismen (se d.o.). Freelance, eng. stavning för frilans. Freesia [fres-], en grupp svärdsliljeväxter med klocklika välluktande blommor, gula, röda el. blå. Sydafrika. Flera arter odlas hos oss i drivhus som snittblommor. E Blommor X. Fregatt, tremastat snabbseglande krigsfartyg 1600-t.-1900-t. Nu eskortfartyg med speciell utrustning för ubåtsjakt. B Fartyg I. Fregattfågel, stor f, en pelikanartad fågel (max. 108 cm), skicklig flygare med dåligt utvecklade ben. Hanen brunsvart med (gul)röd strupsäck. Tropiska Atlanten o. Stilla havet. E Fåglar X. Frej, Fröj, Frö, i nord. myt. fruktbarhetens gud, broder till Freja. Freja, Fröja, i nord. myt. kärlekens o. fruktbarhetens gudinna, syster till Frej. Frekvens, förekomst. - F., periodtal, sväng-ningstal, utgör vid en svängningsrörelse det antal fullständiga svängningar som per tidsenhet kan utföras kring ett jämviktsläge. Som enhet används perioder per sekund, p/s, cykler per sekund, c/s, el. hertz, Hz. Frekv^nt, upprepad, ofta förekommande. Frekventera, ofta besöka. Frenesj, raseri, ursinne, vild iver. Frenetisk, ursinnig. Frenologi, läran om vissa påstådda sammanhang mellan skallens yttre form o. de själsliga egenskaperna. Upphovsman: österr. läkaren F. J. Gall (1758-1828). Frese, Jacob, ca 1690-1729, skald av finl. börd. Pietistiskt färgad lyrik. Fresk, freskomålning, muralmålning al fresco (ital., ’på färsk’ [mur]), målning direkt på våt kalkputs. Mots: al secco (ital., ’på torr’ [mur]). Frett, tam albinoform av den sydryska il-lern. Används vid jakt på råttor m.m. Freuchen [fråjk-], Peter, 1886-1957, dansk polarforskare, förf. Utforskade speciellt Grönland. Polarskildringar, memoarer. Freud [fråjt], Sigmund, 1856-1939, österr. läkare av judisk börd, psykoanalysens skapare. Drömtydning 1900, Vardagslivets psykopatologi 1901, Orientering i psykoanalysen 1-2, 1917 o. 1929. Fria konster, sköna konster el. bildande konst', måleri, grafik, skulptur, arkitektur. Fria riksstäder, tyska städer som från 1200-t. lydde direkt under kejsaren. Införlivades 1806 av Napoleon med närliggande stater. Hamburg o. Bremen är ännu självständiga områden, Frankfurt a.M. o. Lübeck uppgick 1866 resp. 1937 i Preussen. Fribord, på fartygssidan det lodräta avståndet mellan vattenytan o. däcksplanet. Friboren [-bå-], född fri (i mots. till frigiven slav). Fribrev, urspr. privilegiebrev; försäkrings-brev med alla framtida premier betalda. Fribytare, kapare, sjörövare. Fridegård, Jan, f.14.6.1897, förf. Motiv från uppländsk statarmiljö o. från sv. forntid; ypperlig stilist. Trilogin Lars Hård 1935-36, Trägudars land 1940. Fridell, Axel, 1894-1935, grafiker, en av Sv:s främsta. Stadsutsikter o. arkitekturbilder, porträtt. Blandning av saklighet o. mystik. Fridell, Folke, f. 1.10.1904, förf. Problemromaner i arbetarmiljö. Död mans hand 1946. Fridh, Gertrud, f.26.11.1921, skådesp. Mångsidig begåvning. Även filmroller. Fridlysning, förr kungörande av frid (i mots. till fredlöshet). Nu myndighets bestämmelser för att bevara naturminnen, sällsynta djur- o. växtarter m.m. Frigg(a), i nord. myt. Odens maka, Asgårds drottning, Balders moder. 252