Fyrtornet och Släpvagnen - Fysiokraterna FYSI K • Viktiga data ur fysikens och kemins historia 200-t. f.Kr. Arkimedes studerar kroppar o. vätskor i jämvikt. 1602 G. Galilei upptäcker accelerationens betydelse o. studerar särsk. det fria fallet o. pendelrörelsen. 1609 J. Kepler uppställer lagarna för planeternas rörelser. 1687 I. Newton publicerar sina arbeten rörande dynamikens huvudprinciper, ljusets uppdelning i spektrum, m.m. 1780-t. A. L. Lavoisier kan experimentellt bevisa grundämnesbegreppets riktighet. — C. de Coulomb studerar lagarna för elektrisk o. magnetisk attraktion o. repulsion. 1810 J. Dalton ger de första kvantitativa bevisen för att materien är uppbyggd av atomer. 1820 H. C. Örsted finner att elektriska laddningar i rörelse är omgivna av ett magnetfält. 1820-t. J. Berzelius anger molekylvikter för över 2000 föreningar samt inför det kemiska formelsystemet. 1824 F. Wöhler gör den första syntesen av organiskt-kemiska ämnen, oxalsyra o. urinämne. 1831 M. Faraday upptäcker att föränderliga magnetfält ger upphov till elektriska strömmar (induktion). 1840-t. H. von Helmholtz o. R. Mayer formulerar satsen om energins oförstörbarhet. — J. von Liebig studerar de levande varelsernas kemi. 1859 G. R. Kirchhoff o. R. Bunsen inför spektralanalysen. 1850-t. W. Kelvin m.fl. lägger grunden till termodynamiken. 1864 Guldberg-Waages lag formulerar villkoret för jämvikt i ett kemiskt system (massverkans lag). — J. C. Maxwell sammanfattar i två ekvationer de elektriska o. magnetiska fenomenens växelverkan. 1869 D. Mendelejev inför grundämnenas periodiska system. 1887 S. Arrhenius behandlar i sin dis-sociationsteori elektrolyters egenskaper i lösningar. 1895 W. von Röntgen upptäcker röntgenstrålarna. 1896 H. Becquerel upptäcker radioakti- viteten, som han o. makarna Curie senare närmare undersöker. 1897 J. J. Thomsen m.fl. finner att den elektriska enhetsladdningen utgörs av elektronens laddning. 1900 M. Planck framlägger sin teori att all strålning utsänds i form av små begränsade belopp, kvanta. 1905 A. Einstein inför fotonbegreppet samt publicerar sin speciella relati-vitetsteori. 1911 E. Rutherford introducerar den nu accepterade atommodellen. — F. Soddy föreslår att flera atomslag kan inneha samma plats i periodiska systemet (isotoper). 1913 N. Bohrs atomteori framläggs: elektronerna rör sig i stationära banor runt atomkärnan. 1919 E. Rutherford utför den första konstgjorda kärnomvandlingen. 1926 W. Heisenberg o. E. Schrödinger utarbetar en ny mekanik för behandling av atomära fenomen. 1929 Hypotesen att solens och stjärnornas energi härrör från kärnreaktioner framläggs av R. Atkinson m.fl. 1931 Konstruktionen av de första acce-leratorerna möjliggör intensifierat studium av kärnomvandlingar. 1932 Neutronen o. den positiva elektronen upptäcks (J. Chadwick, C. D. Anderson). 1934 De första konstgjort radioaktiva ämnena framställs med hjälp av cyklotroner. 1936 För första gången iakttas mesoner experimentellt. 1938 O. Hahn o. F. Strassmann upptäcker fissionen, dvs. klyvningen av vissa tunga atomslag. 1940 Det första transurana grundämnet (neptunium) upptäcks av E. McMillan. 1942 E. Fermi lyckas få den första atomreaktorn att fungera (Chicago). 1948 J. Bardeen o. W. H. Brattain upptäcker transistorns princip. 1955 Antiprotonen, o. året därpå anti-neutronen, framställs i Berkeley. 1956 T. D. Lee o. C. N. Yang visar den begränsade räckvidden av paritets-principen, vilken betraktats som en av kärnfysikens grundlagar. Fyrtornet och Släpvagnen, artistnamn på det danska filmkomikerparet Carl Schenstrøm (1881-1942) o. Harald Madsen (1890-1949). Fyrögonfisk, dubbelögonfisk, en 20 cm lång FÅGLAR X 1-15 Europas havsstränder. 1 Skärpiplärka. 2 Strandskata. 3 Roskarl. 4 Större strandpipare. 5 Skärfläcka. 6 Grågås. 7 Gravand. 8 Gråtrut. 9 Sillmås. 10 Fisktärna. 11 Havstrut. 12 Ejder. 13 Tobisgrissla. 14 Skrattmås. 15 Fiskmås. 16-29 Havets fåglar. 16 Sillgrissla. 17 Tord-mule. 18 Tretåig mås. 19 Alkekung. 20 Lunnefågel. 21 Labb. 22 Albatross. 23 Lira. 24 Stormfågel. 25 Toppskarv. 26 Stormsvala. 27 Tropikfågel. 28 Fregattfågel. 29 Havssula. tandkarp. Dess utstående ögon är uppdelade i två delar, så att den ser i luften med ena ögonhål van o. under vattnet med den andra, när den fångar insekter i vattenbrynet. Sötvatten o. flodmynningar i Centralamerika o. n. Sydamerika. B Fiskar I. Fysik, läran om materiens o. energins former o. omvandlingar. Indelas i mekanik, värmelära, magnetism, elektricitetslära, akustik o. optik samt atom- o. kärnfysik. Efter arbetssättet indelas fysiken i teoretisk el. matematisk f. o. experimentalfysik. E Fysikalisk, som hör till fysiken. Fysiljera, avrätta genom skjutning. fysi(o)-, natur- (grek, förled). Fysiokraterna, anhängare av en nationalekonomisk skola o. politisk riktning i 271