Frankr., gr. ca 1750. F. hävdade näringsfrihetens princip o. framhöll jordbrukets betydelse som den enda mervärdeskapande näringen. Fysiologi, vetenskapen om organismernas livsföreteelser under normala betingelser. Fysiologisk, som hör till f.; även normal, frisk i mots. till sjuklig. Fysionomj, utseende, ansiktsuttryck, uppsyn. Fysionomik, läran om ansiktsuttryckets o. kroppsbyggnadens samband med karaktären o. psykologiska tillstånd. Fysisk, som hör till fysiken; kroppslig. Fysisk person, enskild person såsom rättssubjekt till skillnad från juridisk person (t.ex. bolag, förening, dödsbo). FÄR OCH GETTER 1-7 Vild får och tamfår. 1 Mufflon. 2 Stäppfår. 3 Argalifår. 4 Svenskt lantfår. 5 Merinofår. 6 Karakulfår (Persian). 7 Fettstussfår. (Pilarna antyder tamrasernas ursprung.) 8-16 Vildgetter och tamgetter. 8 Kaukasisk tur. 9 Alpstenbock. 10 Besoarget. 11 Skruvget. 12 Angoraget. 13 Egyptisk tamget. 14 Kaschmirget. 15 Svensk lantget. 16 Utdöd stamform. (Pilarna antyder tamrasernas ursprung.) Frisen i mitten: T.v. fårklippning med maskin. Ullen grovsorteras i översort (a, finare fibrer) och undersort (b, grövre fibrer). T.h.: Bocken (a) har skägg; vanligen högervridna horn på vänster sida och vänster -vridna på höger sida. Gumsen (b) saknar skägg; högervridna hom på höger sida, och vänstervridna på vänster sida. 272