Grundvatten - Gräng Grundämne (beteckning) Atomn:r Atomvikt* Smältpunkt °C Kokpunkt °C Rodium (Rh) 45 102,91 1966 >2500 Rubidium (Rb) 37 85,48 38,5 700 Rutenium (Ru) 44 101,1 2450 >2700 Samarium (Sm) 62 150,35 >1300 Selen (Se) 34 78,96 220 688 Silver (Ag) 47 107,880 960,5 1950 Skandium (Sc) 21 44,96 1200 2400 Strontium (Sr) 38 87,63 800 1150 Svavel(S) 16 32,066 113 444,6 Syre (O) 8 16,000 -218,4 -183,0 Tallium (TI) 81 204,39 302 1457 Tantal (Ta) Teknetium (Tc) 73 43 180,95 (99) 2996 >4100 Tellur (Te) 52 127,61 452 1390 Tenn (Sn) Terbium (Tb) 50 65 118,70 158,93 231,89 2270 Titan (Ti) 22 47,90 1800 >3000 Torium (Th) Tulium (Tm) 90 69 232,05 168,94 1845 >4500 Uran (U) 92 238,07 1150 Vanadin (V) 23 50,95 1710 3000 Vismut (Bi) 83 209,00 271,3 1560 Volfram (W) 74 183,86 3370 5900 Väte (H) 1 1,0080 -259,14 -252,8 Xenon (Xe) 54 131,30 -112 -107,1 Ytterbium (Yb) 70 173,04 1800 Yttrium (Y) 39 88,92 1490 2500 Zink (Zn) 30 65,38 419,5 907 Zirkon (Zr) 40 91,22 1857 >2900 * Siffror inom parentes avser radioaktiva grundämnen o. anger ungefärlig atomvikt för den isotop som har den längsta omvandlingstiden. tendomen», vill förena äkta kristet o. sunt världsligt liv. G. grundade folkhög-skolerörelsen. Utomordentliga psalmer (6 st. i Sv. ps.). Grundvatten, vatten som trängt in i jordlagren o. berggrunden. Där g. rinner fram i dagen uppstår en källa. Grundvattensnivån, grundvattnets övre yta. Grundämne el. element, ämne som består av samma slags atomer alltigenom o. inte kan uppdelas i el. sammansättas av andra ämnen med kem. hjälpmedel. Se även Periodiska systemet. E Atom. E (även föreg. uppslag). Gruva, plats för malm-, mineral- el. kolbrytning, i öppna brott, dagbrott, el. under jorden. Ett schakt är en lodrät gruvöppning. En ort är en vågrät gruvgång, fältort, el. ett schakt, stigort, som förbinder en transportort med o vanförliggande fältorter. En dagort el. stoll är en vågrät gång som mynnar i det fria. Gruvdriften är numera starkt mekaniserad med pneumatiska borrar, transporttåg m.m. E nästa uppslag. Grünewald, Isaac, 1889-1946, målare, prof, vid Konsthögsk. 1932-42, g.m. Sigrid Hjertén 1911-37. Elev till Matisse, expres-sionist. Teaterdekorationer, Grünewald [-t], Matthias, ca 1460-1528, tysk målare, unik i sin extatiskt uttrycksfulla, djärvt personliga konst. Isenheimalta-ret 1512-16, nu i museet i Colmar. Gryt, jordhåla som tjänar som bo el. tillflyktsort för vissa mindre rovdjur. Gråbo, Artemisia vulgqris, max. 1,5 m hög korgblommig ört med starkt flikiga, på undersidan gråludna blad. Små rödbruna blommor i klasar i grenspetsarna. Hela landet. E Blommor VIII. Grå eminensen, père Joseph, benämningar på Francois du Tremblay (1577-1638), fransk munk o. diplomat, Richelieus förtrogne. Därav »grå eminens» för person med mäktigt inflytande bakom kulisserna. Gråsej, sej, torskfisk, max. 1 m, även kallad havslax. Anv. bl.a. som lutfisk. Nordatlanten, Sv:s västkust. B Fiskar IV. Gråsparv, en gråbrun 17 cm lång tätting, som vanl. håller sig nära bebyggelse. Hanen har svart strupe. Allmän. Stannfågel. Har medföljt människan till Amerika, Afrika o. Austral. E Fåglar III, V. Gråsten, Viola, f. 18.11.1910, finl. textil-konstnärinna, från 1944 vid NK:s textilkammare. Gråsuggor, källargråsuggor, ca 15 mm långa, platta ovala kräftdjur. Andas med gälar. Lever under stenar på fuktiga platser. Många andra arter i vatten o. på land. B Kräftdjur. Gråsäl, vår största säl, ca 2 m, grå med mörkare fläckar. Runt kusterna. B Rovdjur II, Sälar. Gråtrut, en ljusgrå måsfågel (60 cm) med svarta o. vita vingspetsar o. en röd fläck på näbben. Runt kusterna. B Fåglar X. Gråverk, skinn av ekorrens vinterpäls. Gräng, fr. grain, ytstrukturen t.ex. hos läder, papper el. målarduk. 311