Grängesberg - Gröna fracken Grängesberg, gruvsamhälle i s. Dalarna. 5 500 inv. Dynamitfabrik. Grängesbergsbolaget, eg. Trafik AB Gränges-berg-Oxelösund, TGO, Sthlm, gr. 1896. Koncernen bryter, förädlar o. transporterar järnmalm. Äger större delen av Gräng-esbergsfältet, mell. Sv:s rikaste järnmalmsförekomst, o. järnväg till Oxelösund, där G. uppfört Sv:s största järnverk. G., som tidigare hade stora intressen i Lapplands malmfält, handhar exporten av Lapplands-malm o. har ett av Sv:s största rederier. Verkst. dir. E. Waldenström. Gränna, stad i n. Småland vid Vättern. 3 200 inv. Fruktodling. Andréemuseum. Turistort. Gr. av P. Brahe d.y. 1652. Gränsintäkt, den inkomstökning ett företag får då det ökar sin försäljning med en enhet. Gränskostnad, produktionskostnad för ännu en enhet av en vara. Gränsnytta, den nytta konsumenten kan ha av ännu en enhet av en vara. Gränsvärde, mat. begrepp, särsk. inom funktionsläran; betecknas med lim (limes). Gräs, en artrik grupp ett- el. fleråriga örter med trind, ledad, vanl. ihålig stam, strå, o. smala jämnbreda blad. Blommor i småax ordnade i ax el. vippa. Hit hör viktiga gagnväxter, t.ex. sädesslagen, sockerröret, bamburöret. IB Blommor II. Gräsand, en andfågel, stamform för tamankan. Hanen har grönt huvud o grön hals samt vit halsring. Honan är brunspräcklig. Båda har blå vingspegel. 55 cm. Flytt- o. stannfågel. Hela landet. E Fåglar VI. Gräsfjärilar, en grupp dagfjärilar med gula el. bruna vingar. Larverna lever på gräs. Mycket vanlig i Sv. är sandgräsfjärilen. B Fjärilar I. Gräshoppor, en grupp rätvingar med 4 vingar o. hoppben. Hanarna frambringar ett skarpt ljud genom att gnida bakbenen mot vingkanterna. 27 arter i Sv. G. är ofta stora skadegörare på växtlighet, särsk. i varmare länder, där s.k. vandrings- el. sträckgräshoppor tidvis företar utflyttningar i stora svärmar. IB Insekter I, II. Gräslök, Allium schoenpprasum, en flerårig ört bland liljeväxterna. Rödvioletta blommor. Innehåller flyktig olja med löklukt. Bladen anv. som krydda. Vild o. odlad. B Blommor II, VI, Lök. Grästräd, olika grupper högstammiga liljeväxter i Australien. De gräsliknande bladen o. blommorna utvecklas i toppen av de tjocka stammarna. Vissa arter ger harts. B Blommor II, Träd IV. Grävling, grävsvin, ett gråspräckligt mård-djur med kraftiga klor. Längd 70 cm. Nattdjur, allätare. Vintersömn. Nästan hela Europa, i Sv. upp till Härjedalen. B Rovdjur II. Grävmaskiner, maskiner för lösbrytning o. upptagning av markmassor. Indelas i enskopsverk o. fierskopsverk', bland de senare paternpsterverk med en ändlös kedja av skopor, även anv. i mudderverk. B nästa uppslag. Gröe, Poa, en grupp små el. medelstora gräs med flerblommiga, borstlösa ax i vippa. 14 arter i Sv., varav några odlas som betesgräs. Tempererade el. kalla områden. Gröna bordet kallas ofta dels bord för hasardspel m.m., dels bord för diplomatiska förhandlingar. Grönå fracken, frack med broderier i grönt silke, off. dräkt för medl. av Franska akad.; komedi av Caillavet o. de Flers. GRUVA 1-2 Järnmalmsgruvor. 1 Under jordsbrytning. Överst: Skivrasbrytning. Malmfyndigheten (d) indelas i skivor (b) av ett antal horisontella fältorter, utgående från en stigort (c), vilken i sin tur sprängs ut från närmast underliggande transportort (d). Brytningen börjar längst in i den översta fältorten genom utsprängning av denna till malmkroppens hela bredd samt nedskjutning av takskivan. När den översta skivan är helt eller delvis nedsprängd bryts underliggande skiva osv. Bortsprängd malm (e) fraktas till stigorten, som är uppdelad i en stigväg för personalen och ett s.k. rullschakt för malmen. Från vagnar (f) tippas malmen i en ficka (g), uppmäts (A) och förs upp i en hisskorg (i) genom det vertikala schaktet (k). Hissmaskineriet är placerat överst i den s.k. laven (f). Malmen krossas och förädlas vidare i sorterings- och/eller anrikningsverk (ni). — Underst: Magasins-brytning. Malmen sprängs ut ur bergrummets, »magasinets», tak. Under arbetet töms endast så mycket lössprängd malm (h) genom tappslasar (o) att personalen får lagom arbetshöjd. När magasinet är sprängt töms det helt. Personalen når magasinet genom stigorter (p). Malmen förs av vagnar genom transportorten (d) för uppmätning osv. 2 Dagbrytning, dvs. brytning av fyndigheter nära jordytan, kan ske genom utsprängning av trappformiga avsatser (a), s.k. pallbrytning, varefter malmen lastas med grävskopor (b) i malmvagnar. Vid kraterbrytning går man upp genom malmen med en stigort (c), som genom sprängningar utvidgas i trattformiga avsatser. Malmen töms i detta fall genom tappslasar i en dagort (d), som mynnar i bergssidan. När gruvan nått ett visst djup övergår man till underjordsbrytning. 3 Kolgruva. Gruvan har minst två vertikala schakt, det ena (a) för transport av kol och personal, det andra (b) avsett som reservutgång i förbindelse med en ventilationstrumma (c). Kolskikten (d), som har en tjocklek av 0,5-3 m och är åtskilda genom lager av sandsten och skiffer (e) nås genom ett system av gångar (/). Kolet huggs i regel för hand eller bryts maskinellt, samt hissas upp för att sorteras och anrikas ovan jord (g). 4 Diamantgruva. Brytningen sker ofta i gamla vulkanpipor (a), utfyllda med vulkanbergarten kimberlit. Det övre skiktet består av lösare material, ur vilket diamanter ev. kan utvinnas genom slamning. Underliggande, fastare material fraktas upp via orter (b) och schakt (c), varefter diamanterna utvinns genom anrikning efter kross-ning eller vittring. 5 Saltgruva. Före sprängningen sågar en maskinsåg (d) kvadratiska block ur det saltförande lagret. 312