Guayana - Guldfluga giga sumpmarker. Indianer o. mestiser. Rom. katoliker; off. språk spanska. Kaffe, bananer. Huvudstad Guatemala, 370 000 inv. - May astammarna underkuvades av spanjorerna 1524. Självständig stat 1847. Guayana [goajanna], sp., eng. Guiana, holl. Guyana, fr. Guyane, område i n.ö. Sydamerika. - Brittiska G., 215 000 km2, 532 000 inv. Bauxit. Huvudstad George-town, 120 000 inv. - Holländska (Nederl.) G., Suriname, 143 000 km2, 267 000 inv. Huvudstad Paramaribo, 110 000 inv. -Franska G., 91 000 km2, 30 000 inv. Huvudstad Cayenne, 13 000 inv. 1854-1946 straffkoloni med ön Djävulsön. Guckusko, Cypripgdium c al c eolus, en max. 6 dm hög orkidé, vars blomma har en stor gul läpp o. övriga kronblad rödbruna. Försommaren. Mell. Sv. o. norrut. Sällsynt, fridlyst. E Blommor II. Gudar. E Mytologi. Gudaträd, Ailqnthus, en grupp träd i Asien o. Austral. Vanligt parkträd i varmare länder är A. glandulgsa. Odlas även i s. Sv. B Träd IV. Gudbrandsdalen, dal i s.ö. Norge med floden Gudbrandsdalslågen el. Lågen, 202 km. Turisttrakt. Gudfar, gudmor, benämning på de förnämsta faddrarna. Gudsdom, ordalier, en särsk. under medeltiden förekommande rättslig metod att genom vissa prov utröna en persons skuld till ett brott. Ex: järnbörd, varvid glödande järn skulle bäras ett visst antal steg. Gudsfred, gudsfrid, lat.pax Dei el. treuga Dei, under medeltiden den vapenvila som påbjöds av kyrkan under vissa dagar o. tider. Guds lamm, i NT benämning på Jesus, syftande på hans offerdöd (Joh. 1:29). Jfr Agnus Dei. B Symboler. Guelfer [gell-], medeltida ital. parti, påve-dömets anhängare, motståndare till ghi-bellinerna. von Guericke [ge-], Otto, 1602-86, tysk fysiker, borgmästare i Magdeburg. Påvisade luftens tryck med hjälp av de s.k. magde-burgska halvkloten. Guernica [gärnjkka], stad i n. Spanien. 6 500 inv. Ehuru öppen stad bombades G. av nationalisterna 1937, vilket inspirerade Picasso till målningen G. Guide [eng. gajd, fr. gidd], försv. gid, före-visare av sevärdheter, vägvisare; resehandbok. Guinea [gi-]. 1. Gammalt namn på området kring Guineabukten i mell. v. Afrika från Gambiafloden till Angola. - 2. Republik (1958) i v. mell. Afrika, tidigare fransk koloni. 246000 km2, 3 milj, inv., därav ca 4000 européer. Kautschuk, palmkärnor, kaffe, jordnötter, bauxit, järnmalm. Huvudstad Conakry, 49000 inv., viktig hamn. - President: Sekou Touré. Guineabukten [gi-], stor bukt av Atlanten vid Afrikas v. kust. Guinness [gjnnis], sir Alec, f.1914, eng. skådesp. Karaktärsroller, bl.a. vid Old Vic. Även filmer, t.ex. Sju hertigar 1949. Guise [giz, gyjz], fransk hertigätt, ledare för det katolska partiet under hugenott-krigen. Gula febern, en akut livshotande virussjukdom med hög feber, blodkräkningar, gulsot o. äggvita i urinen. Virus överförs av myggor. Afrika o. tropiska Amerika. Gula havet, n. delen av Östkinesiska havet. Gula pressen, eng. the yellow press, ett urspr. amer. uttryck för sensationstidningar. Gulasch, ungersk rätt av starkt kryddat kött. Gulaschbaron, gulasch, krigsjobbare; nyrik uppkomling. Gulbransson, Olaf, 1873-1958, norsk tecknare, karikatyrist, verksam i München, medarb. i Simplicissimus 1902-29. Guld, Au (lat. gurum), grundämne, atomn:r 79, atomvikt 197,0. En gul, mjuk, mycket tänjbar ädel metall, ytterst beständig. Förekommer gediget dels insprängt i berg (bergguld), dels i lösa avlagringar (vaskguld). Viktiga guldländer är Sydafrika, Canada, Austral., USA, Ghana o. Syd-Rhodesia. Boliden är Sv:s viktigaste fyndort. Guld används oftast legerat med annan metall. Guldhalten anges i karat. 24 karat är rent guld. Guida [goll-], Friedrich, f. 1930, österr. pianist (wienklassicism; även jazz). Guldbollen, pris till bäste sv. fotbollsspelare, utdelas årligen sedan 1946 av ST. E nästa sida. Guldbröllop firas efter 50 års äktenskap. Guldfisk, en liten karpfisk från Kina. Odlas i akvarier o. dammar. Gulröd el. silverfärg. Slöjguldfiskar, slöjstjärtar, har långa dubbla stjärtfenor. E Fiskar VI. Guldfluga, en 6-10 mm lång fluga, klart metallglänsande i grönt el. blått. Äggen läggs i sår hos varmblodiga djur, i ex-krementer e.d. Hela landet. E Insekter I. 315