Guldhornen från Gollehus - Gummiträd GULD BOLLEN Stockholms-Tidningens guldboll 1946 Gunnar Gren, IFK Göteborg 1947 Gunnar Nordahl, IFK Norrköping 1948 Bertil Nordahl, Degerfors 1949 Knut Nordahl, IFK Norrköping 1950 Erik Nilsson, Malmö FF 1951 Olle Åhlund, Degerfors 1952 Karl Svensson, Hälsingborg 1953 Bengt (»Julie») Gustafsson, IFK Norrköping 1954 Sven-Ove Svensson, Hälsingborg 1955 Gösta Löfgren, Motala 1956 Gösta (»Knivsta») Sandberg, Djur-ogården 1957 Äke (»Bajdoff») Johansson, IFK Norrköping 1958 Orvar Bergmark, Örebro 1959 Agne Simonsson, Örgryte 1960 Torbjörn Jonsson, IFK Norrköping Guldbollen utdelas till årets bästa fotbollsspelare o. kan erövras endast en gång av samma man. Guldhornen från Gallehus, två dryckeshorn av guld från 400-t., funna 1639 o. 1734 i byn Gallehus, Sönderjylland, Danm. Stulna o. nedsmälta 1802. Senare rekonstruerade efter teckningar. Guldkalven, gyllene kalven, enl. 2 Mos. 32 en kalv av guld som Israels folk dyrkade i Moses frånvaro. Dansen kring g., beteckn. för jakten efter pengar. Guldkusten, tidigare britt, besittning i Väst-afrika, nu Ghana. Guldmyntfot, penningsystem med myntvärdet fixerat i ett bestämt förhållande till guldvärdet. Tillämpades i Sv. 1873-1931. Guldsnitt, en med bladguld belagd snittyta på en bok. Guldålder, svunnen lycklig tidsålder; även: blomstringstid, glansperiod. Gul(e)blåsa, gul(è)säck, en utstjälpning av kropps väggen hos ryggradsdjurens embryon, vilken innehåller näring för fostret (t.ex. äggulan). Gulfilter, gulskiva, ett filter för kameraobjektivet. Nedsätter de blå o. violetta strålarnas inverkan på plåten el. filmen. Gullaskrufs glasbruk, n.ö. Småland, anlagt 1893. Gullberg, Elsa, f.14.3.1886, textilkonstnä-rinna. Egen firma i Sthlm. Gullberg, Hjalmar, 1898-1961, skald, översättare, fil. hed.dr 1944, led. av De nio 37, Sv. akad. 40, chef för Radioteatern 36-50. Formellt nydanande; religiös problematik. Kärlek i tjugonde seklet 1933, Att övervinna världen 1937, Dödsmask och lustgård 1952, Terziner i okonstens tid 1958. Gulleson, Haken (Haaken), träsnidare o. målare av altarskåp o. helgonbilder. 1500-t:s början, Hälsingland. Gullin, Lars, f.4.5.1928, barytonsaxofonist, kompositör, en av våra internat. mest kända jazzmusiker. Gy llivers resor, satirisk berättelse av Jona-than Swift, utg. 1726. Gullregn, Cytisus laburnum, buske-träd bland ärtväxterna. Gula blommor i hängande klasar. Våren. Giftig, särsk. fröna. Sydeuropa. Odlad prydnadsväxt i Sv. Gullris, Solidago virggurea, en 3-5 dm hög korgblommig ört med små gula blommor i yvig klase. Torr gräsmark. Hela landet. Några nordamer. arter odlas som prydnadsväxter. B Blommor V, XI. Gullviva, majnycklar, Primula veris, flerårig ört bland viveväxterna med blad i rosett o. välluktande gula blommor. Våren. Upp till Ångermanland. G. o. andra vivearter odlas även som prydnadsväxter. B Blommor VI. Gulmåra, Jungfru Marie sänghalm, Gqlium verum, en 2-5 dm hög ört bland mårväx-terna. Aromatiskt doftande, små, gula blommor i yviga samlingar. Högsommaren o. hösten. Hela landet. B Blommor VI. Gulsot, gulfärgning av hud o. ögonvitor genom gallfärgämnen. Kan orsakas av hinder i gallans avflöde till tarmen, av abnormt sönderfall av röda blodkroppar el. av leverinflammation. Gulsparv, en 18 cm lång finkfågel med mörkbrun ovansida samt huvud, hals o. bröst gula. Bo på marken. Stann- o. strykfågel. Hela landet. B Fåglar VI. Gulsporre, Linaria vulgqris, 2-4 dm hög ört bland lejongapsväxterna med tvåläppiga sporreförsedda gula blommor i klase. Större delen av landet. B Blommor VIII. Gummi, beteckn. för två slags produkter. -1. Växtavsöndringar som bildar fasta, i vatten lösliga el. geléartade massor. Ex: gummi arqbicum från barken av vissa akasiaarter, anv. till klister. - 2. Ämnet kautschuk (o. produkter av detta), framställt ur saften av vissa växter (naturgummi) el. syntetiskt ur kolväten (syntetiskt gummi). Kautschuk fås ur mjölksaften, latex, av vissa tropiska gummiträd, främst (till ca 90 %) av parakautschuk-trädet, Hevea brasiliensis, i Amazonas regnskogar, odlat i Östindien, el. sällsynt av gummimaskrosen, Tarqxacum bicorne el. koksagys, viltväxande i Ryssl. Utfällt rågummi görs mera beständigt mot temperaturväxlingar o. nötning genom vul-kanisering med 1-4% svavel; vid ökad svavelmängd (45 %) fås ebonit, hård o. elektriskt isolerande. Syntetisk kautschuk uppbyggs (polymeriseras) av isopren o. liknande kolväten; vanligast är styrengummi (Buna S) av butadien o. styren, anv. till bildäck. Produktionen 1959 av syntetiskt gummi i USA o. Canada: 1,5 milj, ton, av naturgummi (hela världen): 2,1 milj. ton. Gummigutta, torkat sekret från trädet Gar-cinia Hanburyi, Främre o. Bortre Indien. Änv. till laxermedel o. som gul akvarellfärg. Gummiträd, namn på träd som ger koagulerande mjölksaft, främst Jfemz-arter (se Gummi) o. en Ficus-art (se Fikus). Även 316