Gump - Gustav namn på flera eukalyptusarter p.g.a. bladens vaxöverdrag. E Träd III, IV, VI, Nyttoväxter I. Gump, fågelkroppens bakre parti, som är fäste för stjärtpennorna. På gumpen sitter gumpkörteln, med vars fettrika sekret fågeln gnider in fjädrarna. B Fjäderfä. Gunnar på Ljdarände, isl. storbonde på 900-t., en av huvudpersonerna i Nials saga. Gunnarsson, Gunnar, f.1889, isl. förf., skriver på danska. Romansviten Kyrkan på berget 1923-28. Gunnlaug (Gunnlög) Ormstunga, ca 980-1008, isl. skald, huvudpersonen i Gunnlaug Ormstungas saga. Gunnrum, gunrum, örlogsfartygs officers-mäss. Gpppy, millionfisk, tandkarp som föder ungar (10-50 per månad). Honan är 5 cm lång, hanen 2,5 cm. Syd- o. Mellanamerika. Akvariefisk. E Akvarium I. Gurka, Cucumis sativus, urgammal kulturväxt från Ostindien. Stora gula blommor. Odlas även hos oss i talrika sorter för frukternas skull (3-rummiga bärfrukter, näringsfattiga). B Nyttoväxter II. Gurkha, det härskande folket i Nepal. Hinduisk kultur o. religion. Av gammalt krigiska; viktigt inslag i indiska armén. Gurkmeja, Curcuma longa, ört bland inge-färsväxterna från tropiska Asien. Odlad p.g.a. sin köttiga rotstam som innehåller ett gult färgämne o. som torkad o. pulvriserad används som krydda (ingår i curry). B Kryddväxter. Gursel, Kemal, f.1897, turk, general o. politiker, efter revolten 1960 stats- o. regeringschef. Guru, lärare inom hinduismen. Gustaf-Janson, Gösta, f.6.11.1902, förf., son till förf. Gustaf Janson. Romaner från borgerlig miljö. Gubben kommer 1934, Stampen 1951, Goda vänner, trogna grannar 1955. Gustafsson, Åke, f.8.4.1908, botanist o. ärftlighetsforskare, prof, vid Statens skogs-forskningsinstitut. Även kulturellt författarskap. Gustav, Gustaf, sv. kungar. - 1. Gustav I, Gustav Vasa, 1496-1560, kung 1523, son till riksrådet Erik Johansson Vasa. Samlade 1521 allmogen i Dalarna till uppror mot Kristian II. Med hjälp från Lübeck intogs Sthlm, o. G., som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sv:s kung. Han ordnade med stor kraft o. ekonomiskt sinne rikshushållning o. statsförvaltning o. framstår som den sv. nationalstatens grundare. Han främjade riksenheten genom att slå ned flera uppror (dalupproren, Dackefejden) o. bryta Lü-becks handelsvälde. Reformationen genomdrevs (Västerås riksdag 1527). Arvrike infördes 1544. Gift 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg, 1536-51 med Margareta Leijonhufvud o. från 1552 med Katarina Stenbock. Far till Erik XIV, Johan III o. Karl IX. - 2. Gustav II Adolf, 1594-1632, kung 1611, son till Karl IX. Ävslutade genom frederna med Danm. i Knäred 1613 o. med Ryssl. i Stolbova 1617 två av sina »ärvda» krig, medan kriget mot Polen fortsatte o. ledde till Livlands erövring. 1630 ingrep G. definitivt i 30-åriga kriget för att fördriva de kejserliga från Östersjön o. hjälpa Tysklands protestanter. G. var en snillrik fältherre, o. hans seger vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Genom sin utrikespolitik grundläde han Sv:s stormaktsvälde. Inom landet igångsattes omfattande nydaningsarbete på de administrativa, ekonomiska, juridiska o. kulturella områdena. G. stupade i slaget vid Lützen 6 nov. 1632. Gift 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg. Far till Kristina. - 3. Gustav III, 1746-92, kung 1771, son till Adolf Fredrik. Sedan G. misslyckats med att försona hattar o. mössor genomförde han en oblodig statsvälvning 1772, som gav kungen det avgörande inflytandet. Han inledde ett framgångsrikt reformarbete, men på grund av vissa missgrepp o. ett slösaktigt hovliv växte oppositionen o. kom till öppet uttryck under kriget mot Ryssl. 1788-90. Med de ofrälses bistånd genomdrev G. 1789 Förenings- o. säkerhetsakten, varigenom han blev nästan enväldig. En adelssammansvärjning ledde till Anckarströms attentat på operamaskeraden 16 mars 1792. G. dog av skadorna 29 mars. Den rikt begåvade G. stod i centrum för tidens helt franskorienterade kulturliv. Han skapade Kungl. teatern (operan) o. inrättade Sv. akad. o. Mus. akad. God dramatisk förf. Gift 1766 med Sofia Magdalena av Danm. - 4. Gustav IV Adolf, 1778-1837, kung 1792, regent 1796-1809, son till Gustav III. G. var arbetsam o. plikttrogen o. tog del i de första åtta årens reformarbete. Hans kulturpolitik var dock trångsynt, o. rädsla för tidens revolutionära strömningar ledde till sträng censur. Den pietistiskt religiöse o. vidskeplige G. såg i Napoleon bibelns stora vilddjur, o. därav bestämdes hans utrikespolitik. Ämbetsmannaoppositionen, motgångarna i Finska kriget samt ökade penningsvårigheter bragte honom själsligt ur balans. Den 13 febr. 1809 tillfångatogs han vid en statsvälvning o. avsattes. G. skildes 1812 från Fredrika av Baden o. förde därefter under namnet överste Gustafsson ett kringirrande liv. Han dog i Schweiz. -5. Gustav V, 1858-1950, kung 1907, son till Oskar II. G. ingrep vid flera tillfällen i politiska avgöranden. Under 1 :a världskr. förde han en personlig, tyskvänlig utrikespolitik. Under 2:a världskr. var G:s auktoritet av betydelse som stöd för regeringens utrikespolitik. Framstående tennisspelare (»Mr G.»). Gift 1881 med Viktoria av Baden. Far till G. VI Adolf o. Wilhelm. - 6. Gustav VI Adolf, f.11.11. 1882, kung 29.10.1950, son till Gustav V. G. är en energisk arbetsmänniska med 317