Gös - Göttingen mynt, »nödmynt». Avrättad som syndabock efter Karls död. Gös. 1. En rovlysten gråbrun fisk, släkt med abborren. Max. 1 m o. 10 kg. Insjöar o. Östersjöns skärgårdar. God matfisk. E Fiskar VI. - 2. Mindre flagga som hissas i fören på örlogsfartyg. Göt, block erhållet vid gjutning av stål, götstål, götmetall, i formar. E Järn. Göta kanal, trafikled mellan Sjötorp vid Vänern, Västergötland, o. Mem vid Slätbaken, Östergötland. Längd 182 km, varav 87,4 km kanal, resten sjöar (bildar tillsammans med Trollhätte kanal en 387 km lång vattenväg genom Sv.). Djup 3 m. Högsta höjd ö.h. 91,5 m. 58 slussar. G. byggdes 1810-32 under ledning av B. von Plåten. Götaland, Sv:s sydligaste huvuddel, omfattande landskapen Västergötland, Östergötland, Småland, Öland, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän, Dalsland. 87 097 km2, 3 529 000 inv. Göta lejon, heraldisk benämning på lejonet i folkungavapnet, senare tolkat som Göta rikes vapen. Ingår i Göteborgs o. Västergötlands vapen. AB Götaverken, Gbg, skeppsvarv o. mekanisk verkstad, gr. 1841. Äger sedan 1940 AB Öresundsvarvet i Landskrona. Göta älv, Vänerns avlopp till Kattegatt, 91 km. Kraftverk. Trafikled. Göteborg, Sv:s näst största stad, i Västergötland vid Göta älvs mynning. 404 700 inv. Residensstad i Göteborgs o. Bohus län. Biskopssäte. Landets förnämsta sjöstad o. dess näst största industristad med bl.a. stora skeppsvarv (Götaverken, Eriksberg, Lindholmen), SKF:s o. Volvos fabriker. Hovrätten över Västra Sverige o. Fiskeristyrelsen.Flygplats Torslanda.XJmv., oceanografiskt institut. Teknisk högsk. (Chalmers). Masthuggsky rkan. Göta- platsen, med Milles’ Poseidon, omramas av Stadsteatern, Konserthuset o. Konsthallen. GötebQrgs universitet kom till stånd fr.o.m. budgetåret 1954/55 genom en sammanslagning av Göteborgs högsk. o. Medicinska högskolan i Gbg. Två fakulteter: filosofisk o. medicinsk. - G. grundades 1621 av Gustav II Adolf, utvecklades starkt under Ostindiska kompaniets tid på 1700-t. o. blev vid slutet av 1800-t. landets stora hamn mot väster. Eng. form Gothenburg. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, GHT, »Handelstidningen», liberal morgontidning, gr. 1832. Chefred. 1852-1900 S.A. Hedlund, 1917-45 T. Segerstedt, sedan 1958 H. Wigforss. Uppl. ca 50 000 ex. G. äger sedan 1902 även eftermid-dagstidningen Göteborgs- Tidningen. Göteborgs museum, stiftat 1861, omfattar arkeologiska, historiska o. etnografiska samlingar samt konst i Göteborgs konstmuseum (1923). Göteborgs och Bohus län omfattar Bohuslän o. västligaste delen av Västergötland. 4 956 km2, 620 000 inv. Residensstad Göteborg. Göteborgs-Posten, liberal morgontidning, gr. 1858. Chefred, från 1926 Harry Hjörne. Uppl. ca 235 000 ex. Göteborgsutställningen 1923 anordnades i anledning av Gbgs 300-årsjubileum. Götene, köping i mell. Västergötland. 5 100 inv. Trä- o. metallindustri. Tidig medeltidskyrka. Göticism, göticism, kulturströmning anknytande till Nordens fornhistoria. Bland dess företrädare märks Olof Rudbeck, Thorild, Geijer o. Tegnér. Götiska förbundet stiftades 1811 för att återuppväcka »de gamle göters frihets-anda». Ledamöter bl.a. Geijer, Tegnér, Ling. 1811-24 utgavs tidskriften Iduna. Förbundets anhängare kallades göter. Götterdämmerung [gött . .. ong], ty., ’guda-skymning’, tysk benämning på Ragnarök. Göttingen [g-], stad i mell. V-Tyskl. 78 000 inv. Univ. (1737). Rådhus från 1300-t. Tillverkn. av optiska instrument. 11* 321