h, förk. för timme (fr. heuréf, höger(man), högerpartiet. Haag, off. ’s-Gravenhage, förk. den Haag, kungl. residensstad, säte för regering o. riksdag i.Nederl. 610 000 inv. Fredspalatset inrymmer Haagdomstolen. Mauritshuis (1600-t.) med tavelgalleri. Haagdomstolen för internat. skiljedom, populär benämning på den mellanstatliga s.k. Permanenta skiljedomstolen i Haag, inrättad 1899; även på den av Nationernas Förbund år 1920 i Haag upprättade Fasta mellanfolkliga domstolen, nu FN:s Internationella domstol. Haarlem [har-], stad i v. Nederl. 170000 inv. Centrum för blomsterlöksodlingen. Frans Hals-museum. Habana [sp. uttal avanna], Havanna, huvudstad i republiken Cuba. 790 000 inv. Västindiens främsta handels-, industri- o. sjö-fartsstad. Univ. Habanera [sp. avanärra], spansk (urspr. kubansk) solodans av tangotyp. Habeas cprpus-akten, lat., ’du skall föra personen’ (dvs. ’inför domstol’), eng. lag av 1679, enligt vilken ingen medborgare får häktas el. hållas i fängelse utan prövning o. beslut av domstol. Haber, Fritz, 1868-1934, tysk kemist, nobelpris 1918 för framställning av ammoniak genom direkt förening av väte o. kväve (Haber-Bosch-metoderi). Habjl, skicklig, smidig. Habilitet, skicklighet. Habjt [fr. uttal abj], dräkt, klädsel. Habitué [fr. uttal abitye], stamgäst, ständig besökare, t.ex. på teater. Habituell, vanemässig, inrotad. Habitus, lat., hållning, helhetsintryck. Habsburg [ty. uttal -bork], tyskt furstehus från 1100-t. med namn efter stamborgen H. i Schweiz. Ätten innehade den tyskromerska kejsarvärdigheten 1452-1806 o. den österrikiska kejsarvärdigheten 1804-1918; den nådde sitt högsta inflytande på 1500-t. under Karl V, vars välde 1555 delades mellan en spansk o. en österr. linje. Den förra utslocknade 1700, den senare kvarlevde från 1740 i huset H.-Lothringen. Nuv. huvudman Otto av H., f.1912. B Hachis [asjj], fr., stuvning på finhackat kött. Haci^nda, sp., lantegendom, gods i de spansktalande delarna av Amerika. Hackelse, kortskuren halm, anv. som foder. Hackspettar, en grupp klätterfåglar. Viktigare arter i Sv.: större hackspetten (ca 2,6 dm), mindre hackspetten (ca 1,6 dm), båda med brokig färgteckning, vidare gröngöling, spillkråka, göktyta. Stann- o. strykfåglar. IB Fåglar VI, VII. Hades, i grek. myt. dödsrikets gud; även själva dödsriket, underjorden. Hadrianus, Publius Aelius, 76-138, rom. kejsare 117. En stor organisatorisk o. konstnärlig begåvning. Säkrade riket genom starka gränsfästen o. reformerade förvaltningen. Stor byggverksamhet, bl.a. mausoleum i Rom (Castel Sant' Angelö). Se även Antinous. Haeckel [häkk-], Ernst, 1834-1919, tysk zoolog o. filosof. Ivrig darwinist. Formulerade den biogenetiska lagen (seBiogenes). Hæffner, J.Ch. Friedrich, 1759-1833, kyrkomusiker av tysk börd, skapare av 1820 års koralbok. Haff, ty., grund havsvik, avgränsad från havet av en s.k. strandsporre (sandrev el. öar); förekommer vid s. Östersjöns kuster. Hafiz, d.1389, den persiska litteraturens störste lyriker. Kärleks- o. dryckessånger. Haga, park, anlagd i eng. stil vid Brunnsviken strax n. om Sthlm. Slott i nyantik stil (Gjörwell, 1790-t.). Gustav III.s paviljong (Tempelman, 1787-90; inredning av L. Masreliez). Koppartälten (Desprez). Hagandcr, Johan, f.28.9.1896, justitieråd 1943-46, ordf, i Arbetsdomstolen 1947-49, överståthållare i Sthlm från 1949. Hagar, egypt. slavinna, moder till Abrahams äldste son Jsmael (1 Mos. 16). Hagbard (Habor) och Signe, i fornnord. saga o. folkvisor omtalat olyckligt kärlekspar. Hagberg, Hilding, f.28.10.1899, politiker, journalist, AK från 1933, ordf, i kommunistpartiet från 1951. Hagdahl, Charles Emil, 1809-97, läkare, förf, till den klassiska kokboken Kokkonsten som vetenskap och konst 1878-79. Hagel. 1. Nederbörd i form av iskulor el. isbitar. - 2. Små kulor av bly, anv. vid jakt på mindre villebråd. IB Jakt. Hagenbeck, Karl, 1844-1913, tysk djur-handlare, grundare av djurparken i Hamburg (1907). Hagfors, stad (1950) i mell. Värmland. 8 500 inv. Järnverket Hagfors bruk. Hagiografi, hagiologi, helgonbiografi. Hagman, Gerd, f.4.7.1919, skådesp., från 322