Hermelin - Hertig Hermeljn, lekatt, mårddjur med gulbrun sommarpäls o. vit vinterpäls. Kroppslängd 27 cm, ca 10 cm lång svans med svart spets. Vinterskinnet värdefullt. Hela Sv. B Rovdjur II. Hermes, i grek. myt. särsk. köpmännens o. tjuvarnas skyddsgud samt gudarnas budbärare; framställs med bevingade fötter o. stav (rom. motsv. Mercurius). B Symboler. Hermetisk, lufttätt tillsluten; otillgänglig. Hermods korrespondensinstitut, Malmö, Sv:s äldsta brevskola, gr. 1898. Utger tidskr. Korrespondens. Hero [-å], grek, heros, plur. heroer [-å-], sagohjälte, halvgud. Hero och Leander, kärlekspar i en sengrekisk saga. Leander simmade varje natt över Hellesponten till Hero. Då han drunknade tog hon sitt liv. Herodes, flera regenter i Palestina under rom. överhöghet. - 1. Herodes I, den store, ca 72-4 f.Kr., kung över Palestina 37 f.Kr. Befäste sin makt med hänsynslös grymhet. Tillskrevs barnamorden i Betlehem (Matt. 2 ). - 2. Herodes Antipas, ca 20 f.Kr.-ca 40 e.Kr., son till H.l, tetrark över Galiléen o. Peréen på Jesu tid. Lät avrätta Johannes Döparen (Matt. 14:3, 4). Herodotos, ca 484-ca 425 f.Kr., grek, förf., »historieskrivningens fader». Herojn, diacetylmorfin, morfinliknande narkotikum. Risken för tillvänjning är mycket stor. Heroisk [herå-], hjälte-; hjältemodig, storartad. Heroism, hjältemod. Herostr^tisk, om ryktbarhet som är mindre HERALDIK 1 Vapen: a. H.M. Konungens vapen (Stora riksvapnet), b. hertigvapen (Prins Bertil), c. grevligt vapen (Hamilton), d. friherrligt vapen (Coyet), e. adligt vapen (Hammarskjöld), f. borgerligt vapen (Bergman). 2 Sköldformer: a. 1200-talet, b. 1300-talet, c. 1400-talet, d. 1500- och 1600-talen. 3 Häroldsbilder: a. kluven, b. delad, c. 'styckad, d. post, e. stam, f. stolpe, g. bjälke, h. balk, i. kvadrerad, k. fyrstyckad, l. giron-nerad, m. spets, n. stråle, o. sparre, p. kors, q. bård, r. infattning, s. schackrutad, t. ruta, u. flanker. 4 Heraldiska färgbeteckningar: a. guld, b. silver, c. rött, d. blått, e. svart, f. grönt, g. hermelin, h. gråverk. hedrande; efter Herpstratos, som 356 f.Kr. satte eld på Artemistemplet i Efesos för att bli känd. Herredag, herremöte, från 1400-t. stormännens möte på vilket rikets angelägenheter avhandlades; i ett tidigt skede även om riksdagen. Herrljunga, köping o. järnvägsknut i mell. Västergötland. 4 200 inv. Trä- o. textilindustri. Herrnhutare, religiöst samfund, gr. 1727 av N.L. von Zinzendorfi. Sachsen, där kolonin Herrnhut anlades. Innerlig Kristusreligion. Största utbredning i Amerika o. Tyskl. Infördes i Sv. 1730. Sångsaml. Sions sånger. Hertha, tidskrift utgiven av Fredrika-Bre-mer-förbundet från 1914. Hertig, urspr. germansk benämning på härförare; senare kungens högste ämbetsman, i vissa länder självständig furste. Sedan 1772 är varje svensk prins titulärhertig av 337