Hudiksvall - Humperdinck av döda celler, som ständigt förnyas underifrån. Läderhuden är uppbyggd av bindväv o. innehåller rikligt med blodkärl o. svettkörtlar genom vilkas sammandragning resp, utsöndring kroppstemperaturen regleras. Här slutar även känselnerverna. Huden hålls smidig med sekret från talgkörtlar, som vanl. mynnar i hårsäckarna. - Hos många djur tjänar huden även som andningsorgan, o. hos t.ex. leddjuren bildar huden ett hudskelett. E Hudiksvall, stad (anlagd 1582, på nuv. plats 1640) i n. Hälsingland, vid kusten. 12 000 inv. Träindustri o. träexport. Länslasarett. Hälsinglands museum. Hudson Bay [haddsn bej], Hudsonviken, grunt inhav i n.ö. Canada. Ca 1,2 milj. kma. Isfri tre mån. Förbindelse med Atlanten genom Hudsonsundet (Hudson Strait). Hudson Bay Company, britt, handelsbolag gr. i London 1668 med handelsmonopol över stora områden kring Hudson Bay. Driver alltjämt vidsträckt handel med hudar o. skinn. Hudsonfloden, Hudson River [haddsn rivva], flod i n.ö. Nordamerika, mynnar i Atlanten vid New York. 492 km. Hufvudstadsbladet, Helsingfors, Finlands största svenskspråkiga tidning, gr. 1864. Närmast opolitisk. Hugenotter, de reformerta trosbekännarna i Frankr. Var svårt förföljda av katolikerna, från 1560-t. i hugenottkrigen. Fick religionsfrihet genom ediktet i Nantes 1598, upphävt 1685, varefter ca 250 000 h. utvandrade till bl.a. Brandenburg, Engl. o. Holland. Återfick 1791 medborgerliga rättigheter i Frankr. Huggormar, en grupp ormar med väl utvecklade gifttänder. Äggen kläcks samtidigt med läggningen. Främst nattdjur. Vanlig i Sv. är huggormen, vitgrå till svart med svart sicksackformat band längs ryggen. Hanen max. 60 cm, honan, äspingen, ca 80 cm. Bett av huggorm kan vara livshotande. Andra h. är viperan o. sandormen i Sydeuropa, puffaddern o. hornormen i Afrika. B Kräldjur. Hygin och Mynin, isl., Tanken och minnet’, i nord. myt. Odens två korpar som underrättade honom om händelserna i världen. Hugo [ygå], Victor, 1802-85, fransk förf., romantikens banerförare i Frankr. Glansfull lyrik. Dramatik: Hernani 1830. Romaner: Ringaren i Notre Dame 1831, Samhällets olycksbarn 1862. Politisk landsflykting 1851-70. Redan i livstiden hyllad som Frankrikes nationalskald. Hugo, Yngve, f. 14.3.1886, folkbildnings-man, verksam i ABF, rektor för Brunnsviks folkhögsk. 1926-32, radiochef 1942-50. Hula-hula, hawaiisk dans, av erotisk karaktär, urspr. religiös-magisk. Huldra, skogsrå, skogsfru. Hulig^n, bandit, buse, ligist. Hull [hall], Kingston-upon-Hull, hamnstad i ö. Engl. 300 000 inv. Handel på bl.a. 350 Östersjöländerna, oljeraffinaderier, skeppsvarv. Svensk sjömanskyrka. Hultgren, Gunnar, f. 19.2.1902, teolog, biskop i Visby 1947, Härnösand 51, ärkebiskop 58. Hultsfred, köping i n.ö. Småland. 4 400 inv. Järnvägsknut. Träindustri (monterings-färdiga trähus m.m.). Human, mänsklig, människovänlig, hygglig. Humaniora [-åra], lat., ’de mänskligare (vetenskaperna)’, humanistiska vetenskaper, de filosofiska, historiska o. språkliga vetenskaperna. Humanism. 1. Den vetenskapliga o. litterära strömningen under renässanstiden med antiken som ideal. - 2. Åskådning som vill låta det specifikt mänskliga komma till sin rätt. Humanist, anhängare av humanismen; person som studerar humaniora. Humanistisk, som hör till el. utmärks av humanismen el. vanl. av humaniora (särsk. i betydelsen icke naturvetenskaplig). Humanitet, mänsklighet, människovänlighet, mildhet. Humanitqr, människovänlig, barmhärtig. von Humboldt [homm-]. 1. Wilhelm, 1767-1835, frih., tysk statsman o. humanist. Språkforskare, grundare av Berlins univ. - 2. Alexander, 1769-1859, bror till H.l, naturforskare. Grundade den moderna fysiska geografin. Hpmbug, svindel, bedrägeri, bluff; skojare, bluffmakare. Hume [hjom], David, 1711-76, eng. filosof, även historiker o. nationalekonom. Den engelska empirismens främste företrädare. Huvudverk: Om det mänskliga förståndet 1739-40. Humjd, fuktig. Humiditet, fuktighet. Humle, Humulus lupulus, en klättrande slingerväxt med grågula honblommor i kottelika ställningar, vilkas fjäll avger ett bittert hartsämne, lupulin, anv. som ölkrydda. Odlas i Centraleuropa o. även i Skåne. E Klätterväxter, Njutningsmedel. Humlor, steklar med klumpig, luden kropp, besläktade med tambina. Vanl. bon i jorden. Endast den befruktade honan övervintrar. Vanligast i Sv. är jordhumlan, svarthårig o. gulbandad. Stenhumlan är svart med röd bakkroppsspets. Betydelsefulla för pollinering av nyttoväxter. E Insekter I. Hummer, ett gröns vart kräftdjur, max. 50 cm. Bottendjur som lever av fiskar, blötdjur m.m. Förekommer från Medelhavet upp till norska kusten o. vid sv. västkusten. Fiskas huvudsaki. med tinor; fångst förbjuden 15 juli—15 sept. B Kräftdjur. Hymor, sinne för det komiska, förmågan att se det komiska i det bristfulla i tillvaron; allvarsblandat skämt. Humoresk, kort humoristisk berättelse, dikt el. komposition. Humperdinck [hpmp-], Engelbert, 1854-1921, tysk komp. Mest känd för sin opera Hans och Greta 1893.