Humus - Husgudar Hymus, i marken förekommande organisk substans bildad ur multnande växt- o. djurämnen. Näringsrik h. kallas mull', sur näringsfattig h. råhumus. Hundar, människans äldsta husdjur, omfattande ca 300 olika raser, som trol. framkommit av tämjda vildhundar el. vargar genom avsiktliga urval o. korsningar. - Hundraserna indelas ofta efter sin användning i 3 grupper: 1. jakthundar (drever, foxterrier, gråhund, setter, stö-vare, tax m.fl.), 2. brukshundar (boxer, collie, schäfer, S:t Bernhardshund m.fl.), 3. sällskapshundar (pekingeser, pudel, vinthund m.fl.). Det totala antalet hundar i Sv. överstiger 300000. - H. uppnår i regel högst 15 års ålder. Efter en dräktighetstid av 60-63 dagar föder tiken 3-10 valpar. 0 E nästa uppslag. Hunden, Stora o. Lilla Hunden, Cgnis mgjor o. minor, två stjärnbilder nära himmels-ekvatorn o. stjärnbilden Orion. Stora h. har himlens ljusstarkaste stjärna, Sirius. Hundkapplöpning, tävling mellan hundar, vanl. engelska vinthundar (greyhounds), som löper på oval bana efter elektriskt driven har-attrapp. Populär sport med totalisatorspel bl.a. i Engl., USA o. Au-stral. Hundloka, hundkäx, Anthrjscus silvestris, flockblomstrig ört, 0,5-1,5 m hög. Vita blommor. Allmän i Sv. B Blommor VIII. Hundraårskriget, det krig som med avbrott fördes mellan Engl. o. Frankr. 1337-1453, främst med anledning av eng. konungens anspråk på Frankrikes krona. Bl.a. genom Jeanne d’Arcs ingripande fördrevs engelsmännen slutligen. Hundskatt, kommunalskatt på lägst 10 o. högst 75 kr för varje hund som uppnått 3 mån. ålder. Hundäxing, Dqctylis glomerqta, värdefullt fodergräs. Allmänt i hela landet. Ofta odlat. B Blommor II. Hunner, centralasiatiskt ryttarfolk som ca 200 f.Kr. grundade ett rike i Mongoliet. En del angrep Kina, en annan utvidgade riket mot v. och krossade det östgotiska riket ca 380 e.Kr. Under kung Attila trängde hunnerna allt längre mot v. men besegrades 451 av västgöter o. romare. Efter Attilas död 453 föll väldet sönder. -Ordet h. har kommit att beteckna barbariskt förhärjande folk. Hurts, hutch, sidoskåp (med lådor o. fack) i skrivbord el. annat bord. Hus [huss; tjeck, hoss], även Huss, Johan (-nes) el. Jan, ca 1370-1415, tjeck, teolog, predikant o. nationell agitator, en av reformationens förelöpare. Bränd som kättare, vilket ledde till hus(s)itkrigen i Böhmen på 1420- o. 30-t. mellan hus(s)iterna o. de av påven o. kejsaren utsända trupperna. Husaby, kommun i n.v. Västergötland med en av Sv:s äldsta landskyrkor, en romansk absidkyrka från 1100-t. I S:t Sigfrids källa nära kyrkan döptes enl. traditionen Olof Skötkonung 1008. HUD 1 Hud (starkt förstorat tvärsnitt): a. överhud, b. läderhud, c. underhud, d. hår, e. hårrot, f. hårmuskel, g. talgkörtel, h. svettkörtel 2 Nagel (starkt förstorat tvärsnitt av nagel-rotsområdet): a. nagel, b. nagelbädd, c. nagelrot, d. nagelband. 3 Fingeravtryck, t.h. med stark förstoring av papillarmönstret (a), som består av upphöjda lister i läderhuden. De små mörka punkterna på listerna är svettkörtel-mynningar. Husar, urspr. soldat i ett ungerskt rytteri. I Sv. lever namnet kvar i Kungl. Livregementets husarer, Skövde. Husbock, en skalbagge bland långhorning-arna, 10-20 mm lång, gråbrun med ljusare tvärband på täckvingarna. Äggen läggs i sprickor i takbjälkar o.a. virke, där larverna orsakar stora skador genom att gnaga sönder stockarna. Vanlig från Skåne till Ångermanland. B Insekter II. Husförhör, prästens prövning av försam-lingsbornas kristendomskunskaper i deras hem. Obligatorisk genom konventikelpla-katet 1726, kom ur bruk på 1800-t. Husgudar, husets skyddsgudar, i Norden t.ex. tomten, i det antika Rom lar erna o. penaterna. 351