Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Israeliter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Israelier - Italien
statsskick. Republik. Folkrepr.:
Nationalförsamling (Knesset, bestående av 120
medl. valda på 4 år). Statschef: President
Itzhak Ben-Zvi. Politik: Flerpartisystem
som domineras av arbetarpartiet Mapai
(ledare Ben Gurion), Herut (nationalist- o.
aktivistparti), zionistpartiet o. nationella
religiösa fronten. — Utrikespolitiskt
befinner sig landet ännu i krigstillstånd med
arabgrannarna. Västorienterat, men
utanför stormaktsblocken.
ekonomi. Jordbruksland (spannmål,
foderväxter, sydfrukter, grönsaker) med starka
korporativa o. kollektiva inslag i
produktionen (kibbutzer). Bergsbruk (fosfat, salt,
olja) o. industri (textilvaror, konserver o.
kemikalier). Stort importöverskott.
Biltäthet: 46 inv./bil. Mynt: Pund (israeliskt
pund, £l) å 1000 mils el. prutot.
historia: se tabell föreg. sida.
Israelier, medborgare i staten Israel. Adj:
israelisk.
Israeljt, jude, hebré. Adj: israelitisk.
Isranunkel, Ranynculus glacialis, ört bland
smörblomsväxterna. Handflikiga, köttiga
blad. Blommor först vita, senare skära.
Högfjällen från Härjedalen norrut. E
Blommor V.
Istanbul, Stpmbul, Konstantinopel, antikens
Bysans. Turkiets största stad, 1,2 milj. inv.
Utmärkt hamn i viken Gyllene hornet vid
Bosporens mynning i Marmarasjön.
Anlädes som grek, koloni ca 660 f.Kr.,
huvudstad i romerska riket 330 e.Kr. o. i
östromerska 395. Erövrades av turkarna
1453 o. förblev huvudstad till 1923.
Jstar, Ishtar, Isjtar, hos babylonier o.
assyrier kärlekens o. krigets gudinna, även
himmelens drottning; hos västsemiterna
kallad Astarte.
ITALIEN
1494, renässansens Italien. 1 Hertigdömet
Savojen. 2 Grevskapet Saluzzo. 3
Grevskapet Montferrat. 4 Republiken Genua.
5 Hertigdömet Milano. 6 Republiken
Venedig. 7 Grevskapet Mantua. 8 Hertigdömet
Modena. 9 Republiken Lucca. 10
Republiken Florens. 11 Republiken Siena. 12
Kyrkostaten. 13 Kungariket Neapel, i
union med 14 Kungariket Sicilien. 15
Kungariket Sardinien (under spanskt välde).
1860-t., Italiens enande genom anslutning till
kungariket Sardinien (årtalen för
anslutningen inom parentes). 1 Kungariket
Sardinien. 2 Kungariket Lombardiet
(1859)-Venedig (1866). 3 Hertigdömet
Parma-Piacenza (1860). 4 Hertigdömet Modena
(1860). 5 Hertigdömet Toscana (1860). 6
Kyrkostaten (1860, Rom 1870). 7
Kungariket Båda Siciliema (1860).
Ister erhålls ur svinfett, s.k. späck. Anv. till
matlagning o. salvor.
Istider, skeden i jordens historia då stora
arealer varit nedisade p.g.a. förändringar
i solstrålningen. Den kvartära
nedisnings-perioden, med minst fyra istider, berörde
delar av Europa, Asien o. Nordamerika.
Spår efter isens rörelser är rundhällar,
morän, flyttblock, rullstensåsar m.m., de
flesta från den sista nedisningen, i Sv.
fram till ca 8 700 f.Kr.
Istrien, halvö i Adriatiska havet, Jugosl,
ITALIEN
storlek. 301000 km2 = f av Sveriges yta;
53% åker, 17% äng, 19% skog, 11%
ofruktbar areal.
befolkning. 49,1 milj. inv. (164 inv./km2),
nästan uteslutande italienare.
Italiensktalande, nästan enbart katoliker. 40 %
verksamma i jordbruk, 31 % i industri,
11 % i handel o. samfärdsel.
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0408.html