Italien ITALIEN - Historia i sammandrag ca 800 Italien kärnland i Romerska riket f.Kr. (se d.o.). Några data: Roms grundtill läggning 752 f.Kr. Medelhavsvälde ca fr.o.m. ca 150 f.Kr. Största utsträck- 500 ning ca 100 e.Kr. (från Britannien e.Kr. i n. till Egypten i s., från Spanien i v. till Syrien i ö.). Delning 395. Västrom. rikets fall ca 500 e.Kr. 500 Italienska halvön huvudland i Teo-derik den stores östgotiska rike 493-553. Infogas i östrom. riket 553. Påven i Rom erkänns i Västerlandet under Gregorius I (590-604). Inträngande langobarder kämpar med Bysans om herraväldet. 700 Langobarderna behärskar Italien. Påven söker hjälp av frankerna. Pippin den lille grundar Kyrkostaten 755. Karl den store erövrar langobardriket 774. 800 Karl den store romersk kejsare 800. Delning av hans rike 843. 900 Tysklands konung Otto den store romersk kejsare 962. Romansk byggnadsstil. 1000 Italien splittras i småstater. Investi-turstriden mellan tysk-romerske kejsaren o. påven 1056-1254. Neapel under ätten Anjou ledande stat i s. Italien 1266. 1300 Starka stadsstater växer fram i n. Italien. Påven politiskt beroende av Frankr. Gotiken. Förrenässansen i Italien. Dantes Divina Commedia, Pe-trarcas sonetter, Boccaccios Deca-merone. Målaren Giotto. 1400 Växlande utländska arvsanspråk på herraväldet. Ungrenässansen. Arkitekten Bru-nelleschi. Målarna Botticelli o. Bellini, skulptören Donatello. 1500 Påven Julius II återupprättar Kyrkostaten. Franskt nederlag mot Habsburg i kampen om Italien 1521-44. Spanien får Habsburgs italienska områden vid delningen efter Karl V 1556. Högrenässansen. Arkitekten Bra- mante, målarna Leonardo da Vinci, Rafael, Tizian. Skulptören o. målaren Michelangelo. Statsmannen o. författaren Machiavelli, skalden Ariosto. — Senrenässansen. Målaren Tintoretto, skalden Tasso. Palestrinas kyrkomusik. Filosofen Bruno. Astronomen o. fysikern Galilei. 1600 Barocken. Arkitekten o. skulptören Bernini, målaren Cara-yaggio. Operan uppstår i Florens. 1700 Österr. får de habsburgska områdena 1713. Kungariket Sardinien uppstår 1720. Rokokon. Målarna Tiepolo o. Canaletto. Den neapolitanska operan. 1800 Italien under franskt välde (Napoleon) 1796-1815. Sardiniens första försök att ena Italien misslyckas 1849. Nyklassicismen. Skulptören Ca-nova. Rossinis operor. 1850 Italien enas från Sardinien 1859-61. Rom huvudstad 1870. Afrikansk kolonialpolitik börjar 1882. Trippelalliansen med Tyskl. o. Österr.-Ungern 1882. Nederlag mot Etiopien 1896. Verdis operor. Verismen: Puccini. 1900 Tripolis o. Tolvöarna erövras 1911-12. Inträde i l:a världskr. på ententens sida 1915. Territoriella vinster från Österr. Futurismen i konsten. Författarna Marinetti, d’Annunzio, dramatikern Pirandello. 1925 Fascismen. Mussolinidiktator 1925. Etiopien erövras 1935-36. Albanien ockuperas 1939. Atomfysikern Fermi. 1940 Inträde i 2:a världskr. på Tysklands sida 1940. (Axeln Rom-Berlin.) Mussolini störtas 1943. Stillestånd 1943. Republik 1947. Fred 1947. 1950 Kolonialväldets avveckling (Libyen fritt 1951, Somaliland 1960). städer. Rom (huvudstad) 1,9 milj, inv., Milano 1,4 milj., Neapel 1,1 milj., Turin 920000, Genua 750000, Palermo 580000. geografi. Berglandskap (Alperna, Apenninerna) med ofta förekommande jord- bävningar o. vulkanutbrott. Större slätter endast omkr. floderna (Poslätten i n. samt Arnodalen, Campagna romana o. Cam-pagna felice i mell. Italien). Berg: Monte Rosa 4638 m, Gran Paradiso 4061 m, Bernina 4052 m, Ortler 3902 m, Monte Viso 3 841 m, Etna 3274 m, Gran Sasso dTtalia 2914 m. Floder: Po 650 km, Adige 410 km, Tibern 405 km, Arno 241 km. Sjöar: Lago di Garda 370 km2, Lago Mag-giore 212 km2, Lago di Como 146 km2, Lago Trasimeno 129 km2. statsskick. Republik. Folkrepr.: Parlament med senat (250 medl. valda på 6 år) o. deputeradekammare (596 medl. valda på 5 år). Statschef: President Giovanni Gronchi. Politik: Flerpartisystem med stark partisplittring o. svag regeringsstabilitet. Politiken domineras av kristliga demokraterna, kommunisterna o. socialisterna. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949, 389