Juice - Jura Off. språk är serbo-kroatiska, slovenska o. rnakedoniska. Religiöst splittrat (41 % grek.-ortodoxa, 32 % katolska, 12 % muhammedaner). Odling av säd, vin, tobak m.m. Bergsbruk o. industri ökar i betydelse. - J. har fram till 1800-t. lytt under främmande folk (Rom, östrom, Turkiet m.fl.). Efter 1918 fick J. sin nuvarande utsträckning o. blev självständigt kungadöme. Det besegrades av Tyskl. under 2:a världskr. 1941, o. blev efter kriget en kommunistisk folkrepublik, vars diktator, Tito, dock har hävdat J:s självständighet mot Sovj. Juice [dsos], eng., försv. jos, jus, ren frukt-el. grönsakssaft. Juke box [dsok båkks], eng., automat som spelar önskad skiva när ett mynt läggs i. Jul, kristen högtid till minne av Jesu födelse, sedan 300-t. firad i Västerlandet den 25 dec. Många julseder har dock rötter i förkristna kulter o. riter. Jularbo, Carl, f.6.6.1893, dragspelsvirtuos, komp. Livet i finnskogarna, Avestaforsens brus. Juliana, f.1909, drottning av Nederl. 1948. Förmäld 1937 med prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld (f.1911). Döttrar: Bea-trix (f. 1938), Irene (f.1939), Margriet (f. 1943) o. Maria Christina (f.1947). Julianska kalendern, se Tideräkning. Julianus, Flavius Claudius, kallad Julianus Avfällingen (Apostata), 331-363, rom. kejsare 361-363. Sökte undertrycka kristendomen; tillskrivs orden: Du har segrat, galilé. Julirevolutionen, uppror i Paris 27-29 juli 1830, framkallat av påbud om inskränkt tryckfrihet o. rösträtt. Karl X störtades o. Ludvig Filip av Orléans upphöjdes på tronen. J. utlöste en rad liberala revolutioner i Europa. Jylita, kommun i v. Södermanland med Julita gård (ca 1750) o. Julita skans, tillhöriga Nord, museet sedan 1941. Julotta, gudstjänst på juldagens morgon. Julros, Helleborus niger, flerårig ört bland ranunkelväxterna. Stora, vita blommor på senhösten o. tidigt på våren. Prydnadsväxt från Alperna. Julstjärna, Poinsettia pulcherrima, mellan- amer. törelväxt. Röda, blomliknande högblad omger de oansenliga blommorna. Omtyckt julblomma. E Blommor XI. Jung [jong], CarlGustaf, 1875-1961, sch weiz. läkare o. psykoanalytiker, urspr. lärjunge till Freud. Typlära med indelning i introverta (inåtvända) o. extroverta (utåtvända) typer. Berömd teori om »det kollektiva omedvetna». Jung, Helge, f.23.3.1886, general, överbefälhavare 1944-51. Ny Militär Tidskrifts förste red. (1927-30). Jungfrau [jpngfrao], Die J., alptopp Schweiz. 4 166 m. Observatoriet Jungfr au-joch. Jungfru. 1. Orörd kvinna; förr titel för ogift kvinna. - 2. Handstöt, redskap vid sten-sättning. - 3. Gammalt sv. rymdmått = 1/32 kanna=81,8 cm3. -4. Se Påfågelsöga. Jungfrufödsel, partenogenps, fortplantning utan befruktning, bl.a. hos bladlöss o. steklar samt vissa kryptogamer. Jungfrulin, Polygala vulgaris, 1-2 dm hög ört. Vanl. blå blommor i klase. Skåne - s. Norrland. Jungfrun, Blå J., klippö i Kalmarsund, enl. folktron identisk med »Blåkulla». 90 m hög. Nationalpark. Jungfrusländor, insekter som tillhör troll-sländorna (se d.o.). Jungfrutal, första offentliga anförandet av ledamot i riksdagen el. annan församling. Jungman, lägsta manskapsgraden på handelsfartyg; stamanställd menig vid flottan. Jungner, Valdemar, 1869-1924, ingenjör, uppfinnare av Jungner- el. NiFe-ackumula-torn med järn- o. nickelelektroder. Jungstedt, Kurt, f.21.5.1894, målare, tecknare, bokillustratör. Jynior [inom idrotten juni|r], förk. jr, j:r, lat., den yngre; yngre deltagare i idrott. Junker, ’ung herre’, förr ung adelsman; ironisk beteckn. för konservativ nordtysk, särsk. godsägare. Junkers [jo-], Hugo, 1859-1935, tysk flyg-planskonstruktör, grundare av Junkers-verken i Dessau. Störtbombplanet Ju 87 (Stuka). Jyno. 1. I rom. myt. kvinnornas gudinna, Jupiters gemål. Grek, motsv. Hera. - 2. En av småplaneterna. IB Planeterna. Junonisk, ’som Juno’, yppig, ståtlig (om kvinnor). Junta, sp., politisk sammanslutning (ofta hemlig); tillfällig sammankomst, t.ex. syjunta. Jypiter. 1. I rom. myt. den högste guden (grek, motsv. Zeus), som statsgud J. Qpti-mus Mpximus. - 2. Den största av solens planeter, på ett avstånd från solen som är 5 ggr jordens. Omloppstid ca 12 år, rota-tionstid ca 10 tim. Omges av atmosfär. Har 12 månar. IB Planeterna. E Astronomi. Jura, jurasystemet, den mellersta perioden av jordens medeltid, uppkallad efter Jura-bergen, varade ca 35 milj. år. Dess bergarter, juraformationen, främst marina bildningar, består av bl.a. sandsten o. kalksten. 405