Karl August - Karotinoider tionen. Sjuk o. bruten abdikerade han 1556 o. drog sig tillbaka till ett spanskt kloster. IB Habsburg. Karl August, 1768-1810, urspr. som dansk prins Kristian August, hertig av Augusten-borg. K. valdes 1809 till svensk kronprins, adopterades av Karl XIII o. blev mycket populär. Hans död 1810, som påstods bero på förgiftning, blev orsak till Fersenska mordet. Karlavagnen, sju starka stjärnor (bildande tistelstången o. de båda hjulparen) i stjärnbilden Stora Björnen. B Stjärnorna. Karlberg, kungl. slott i Solna n.v. om Sthlm, uppfört på 1630-t., ombyggt av J. de la Vallée; flyglar av Gjörwell (1790-t.). Nu säte för Krigsskolan. Karlfeldt, Erik Axel, 1864-1931, skald, Sv. akad. 1904, dess ständige sekreterare 1912, nobelpris (postumt) 1931. Konstfull diktning som utgår från 90-talets nationalromantik o. är förankrad i K:s hembygd Dalarna. Fridolins visor 1898, Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim 1901, Flora och Pomona 1906, Hösthorn 1927. Karl Gerhard, se Gerhard. Karl Johansstil, den svenska utformningen av empirestilen under Karl XIV Johan. B Möbler. Karljohanssvamp, stensopp, Boletus edulis, hattsvamp bland rörsopparna med stor, halvklotformig, brun hatt. Barr- o. lövskog, hela landet. Läcker matsvamp. IB Svampar II. Karl Martyll, fr. Charles Mart el,-ca. 688-741, frankisk storman av karolingisk ätt. Hans seger över araberna vid Poitiers 732 räddade Västerlandet undan muhammedansk invasion. Far till Pippin den lille. Karloff [kal-], Boris, eg. H.W. Pratt, f.1887, eng.-amer. filmskådesp., särsk. i skräckroller, Frankenstein 1931. Karlsbadersalt [el. -ba-], saltblandning (främst natriumsulfat), som fås ur vatten från källor i Karlsbad, Tjeck. Lindrigt avförande medel. Karlshamn, stad (1664) i v. Blekinge. 11 700 inv. Djup hamn vid Östersjön. Träexport. Stor olje- o. kraftfoderfabrik. Karlskoga, stad (1940) i s.ö. Värmland. 35 600 inv. Till ytvidden Sv:s näst största stad. I K. ligger AB Bofors’ stora anläggningar o. (vid Björkborn) det till Bofors hörande AB Nobelkrut med tillv. av sprängämnen o. kemikalier. Karlskrona, stad (1680) på öar o. halvöar i Östersjön, s.ö. Blekinge, residensstad i Blekinge län. 33 000 inv. Garnisonsort med Sv. flottans huvudstation, örlogsvarv, hatt- o. porslinsfabriker, elektromekanisk industri. Fiskehamn, fiskfryseri. Teater. Trefaldighetskyrkan o. Fredrikskyrkan, båda i barock av N. Tessin d.y. Amirali-tetskyrkan (av trä, 1600-t.). Karlskrönikan, medeltida svensk rimkrönika på knittelvers, behandlande Sv:s historia 1389-1452. Har främst språkligt o. litterärt värde. Karlsruhe [-rpo], stad i s.v. V-Tyskl. 233000 inv. Anlagd på 1700-t. med för barocken typisk stadsplan. Kanalförbindelse med Rhen. Industri. Författningsdomstol. Karlsson, Nils, kallad Mora-Nisse, f. 1917, längdlöpare på skidor. Bl.a. 9 Vasalopp (rekordtid 1953 5.01.55). Vann 5-milslop-pet i OS 1948. Karlstad, stad (1584) i s. Värmland, residensstad i Värmlands län o. stiftsstad i Karlstads stift. 43 100 inv. Handel o. sjöfart. Mek. verkstad. Domkyrka o. gymnasium (nu bibliotek m.m.) från 1700-t. Museum. Garnisonsort. Karlsöarna, Stora o. Lilla Karlsö, utanför Gotlands sydvästkust (2,35 resp. 1,39 km2), Sv:s märkligaste fågelöar med grisslor, tordmular, ejdrar m.fl. fåglar. Fridlysta. Karma, karman, i indisk religion o. filosofi den lag som binder människan vid hennes handlingar, så att dessa avgör hennes nästa existens i själavandringen. Karmeljtorden, katolsk tiggarorden, stiftad 1156 på berget Kqrmel i Palestina av en korsfarare. Fick sin första regel 1209. Karmjn, karmosin, ett starkt rött färgämne Ur koschenill, de torkade kropparna av mexikansk sköldlus. Anv. i lackfärger o. för färgning av näringsämnen m.m. Karnak, by nära Luxor, s. Egypten, med bl.a. ruiner efter ett Amontempel, påbörjat ca 2000 f.Kr. Karnation, den mänskliga hudfärgen, sådan den återges på en målning. Karneval, i katolska länder tiden före fastan samt de festligheter o. upptåg som äger rum under denna tid; även andra uppsluppna festligheter, t.ex. studentkarneval. Karnivorer [-v^r-], köttätare; rovdjur. Karoljn. 1. Karl XII:s krigare. - 2. Namn på flera svenska mynt från 1600- o. 1700-t. Karolinerna, se Carolinerna. Karoljngerna, frankisk härskarätt som med Pippin den lille 751 besteg tronen. Den främste av k. var Karl den store. Vid delningen av hans väldiga rike 843 mellan hans tre sonsöner uppstod tre ättegrenar: den franska, den lothringiska o. den tyska. K. dog ut på 1000-t. IB Karoljnska institutet, eg. Karolinska mediko-kirurgiska institutet, Sv:s största medicinska högskola, gr. 1810. Lokaler i Solna vid Sthlm. Karoljnska sjukhuset, riks- o. undervisnings-sjukhus i Solna vid Sthlm, invigt 1940. Ca 1 900 vårdplatser. Karolinska tiden i Sv:s historia, Karl X Gustavs, Karl XI :s o. Karl XII:s regeringar, 1654-1718. Karon, Charon, i grek. myt. färjkarlen i Ha-des. Förde de döda över floden Akeron (el. Styx). Kaross, täckt, fyrhjulig (prakt)vagn. IB Åkdon. Karosserj, vagnskorg, överrede på bilar o. bussar. B Bil. Karotinojder, gula till röda färgämnen hos växter o. djur. Ex: karotin, morotens gula 422