Kosta - Krasse Kosta [kp:sta], brukssamhälle i mell. Småland. 1 000 inv. AB Kosta glasbruk, anlagt 1741-42. Dess konstnärlige ledare är sedan 1950 Vicke Lindstrand. Koster, kosterbåt, segelbåt, urspr. klink-byggd fiskebåt, nu ofta kravellbyggd o. med bermudarigg. Vanlig på västkusten. B Fartyg II. Kosteröarna, Nord- o. Sy dkost er, ögrupp i n. Bohuslän. 3,9 resp. 7,6 km2. Kota. 1. Ryggkota. - 2. Delen mellan skenbenet o. hoven på hovdjurens extremiteter. B Häst. Kotiljpng, äldre sällskapsdans med ofta improviserade turer. Man bjöd upp genom att överräcka speciella kotiljongsmärken. Kotjngor, traststora, fruktätande tättingar från mell. o. s. Amerika. Honorna brun-aktiga, hanarna färgsprakande. Halsbands-kotingan förekommer i ö. Brasilien. Den praktfullt blå hanen hålls ofta som burfågel. Till k. hör även parasollfågeln. B Fåglar VIII. Kotka, hamnstad i s. Finl. 29 000 inv. Träindustri, den främsta exporthamnen för trävaror o. pappersmassa. Kotlytt, köttskiva från kotlettrad, dvs. köttet på ömse sidor av ryggraden hos kalv, får o. svin. B Styckning. Kotlettfisk, handelsnamn på havskatt o. marulk. Kotte, fruktställning hos de flesta barrträd, bestående av ett efter blommornas befruktning förvedat ax. B Blommor I. Kottepalmer, cykadéer, en grupp primitiva nakenfröiga träd, som påminner om palmer o. trädartade ormbunkar. 65 arter i tropikerna. Vissa asiatiska arter har stär-kelsehaltig märg som ger sago. B Träd IV. Kotterj, liten krets som håller ihop, slutet sällskap, gäng. Kovall, ängskovall, Melampyrum pratpnse, ört bland lejongapsväxternå med blekgula blommor. Allm. i hela landet. Skogsko-vall, M. silvpticum, har höggula blommor. Natt och dag, lundkovall, M. nemorpsum, har höggula blommor i blåvioletta stödblad. Upp till Gästrikland. Kovallarterna är halvparasiter. B Blommor V, VI. Kovändning, undanvindsvändning, vändning med aktern mot vinden vid kryssning. Mots: stagvändning. - Äv: oförmodad, klumpig vändning i åsikter e.d. kp, förk. för kilopond. Kraal [kral], kral, hottentotternas o. kaff-rernas palissadomgärdade byar; även den öppna platsen för boskap i mitten. Krabbor, en grupp tiofotade kräftdjur med bred ryggsköld o. förkrympt, under fram-kroppen inböjd stjärt. Bottendjur i saltvatten. Lever av as men även av rov. Vid västkusten förekommer strandkrabba, krabbtaska el. den vanliga ätliga krabban (max. 12 cm lång o. 30 cm bred, vikt max. 6 kg), maskeringskrabbor, simkrabbor m.fl. Störst bland alla kräftdjur är den spindel-liknande japanska jättekrabban med en benspännvidd på 5 m. B Kräftdjur. Krabb sjö, sjögång med korta, höga o. branta vågor. Krackelyr, krackelering, keramisk glasyr, som efter bränning ger ett fint nät av yt-sprickor. Även sprickbildning, t.ex. i en oljemålning. Krackning, speciell sönderdelning av organiska föreningars stora molekyler till mindre, bl.a. inom petroleumindustrin. B Petroleum. Kraft, yttring av energi, som t.ex. kan visa sig i en ändring av en kropps tillstånd av rörelse. K. mäts i kilopond, dyn el. newton. B Mekanik. Kraftverk, anläggning för alstring av elektrisk energi. Energin skapas av generatorer som får sin roterande rörelse från vatten- el. ångturbiner, vattenkraftverk resp. ångkraftverk (värmekraftverk). Det första atomkraftverket startades i Engl. 1956; Sv. beräknas få sitt första k. av detta slag 1963. B Atom, Elektricitet II, Turbin. E Elektricitet. Kraka, Aslög, i nord, saga Ragnar Lod-broks maka, som barn gömd i sin fosterfader Heimers harpa. Kom till Lodbrok »varken klädd el. oklädd», utan svept i ett fisknät, »varken mätt el. fastande» etc. Krakatau, Krakatoa, Rakata, vulkanö mellan Java o. Sumatra. Våldsamt utbrott 1883 med 35 m höga flodvågor o. 36 000 omkomna. Krakyl, gräl, gruff, bråk. Krakmandel, frukt av en art mandelträd. Saluförs med kvarsittande »skal». Krakow [krakof], ty. Krakau, stad i s. Polen, dess huvudstad 1320-1609. 460 000 inv. Praktfulla byggnader i gotik o. renässans. Univ. (1364). Kram, gottköpsvaror, dussinvaror, särsk. om prydnads- o. manufakturvaror, krimskrams. Kramfors, stad (1947) i s.ö. Ångermanland, vid Ångermanälven. 12400 inv. Ådalens centrum. Sågverk o. pappersmassefabriker. Kramp, ofrivilliga intensiva muskelsammandragningar. Kramsfågel, ätbar småfågel. Kran. 1. Anordning för lyftning o. kortare transporter av tungt gods. B - 2. Kikkran, avstängningsanordning i rörledningar. Kranium, huvudskål, skalle. B Människan. Kransslinga, Myriophyllum verticillqtum, en 2-5 dm lång vattenväxt med krans-ställda, hårfint parflikiga blad. Oansenliga blommor i kransar. Sjöar. Mindre allmän. Hela landet. Krantz, Lasse, f. 10.8.1903, revyartist, tidvis vid Scalateatern i Sthlm. Kraschan, ordensstjärna för högre grad i riddarorden. B Ordnar. Krasse. 1. Lepidium, en grupp korsblom-miga örter. Kry dd-, smörgås- el. träd-gårdskrasse, L. satfvum, odlas som bladkrydda. - 2. Indian-, kapucin- el. blomsterkrasse, Tropaeolum mqjus, en trädgårds- o. balkonglådeväxt med lysande gula el. röda blommor med lång sporre. Härstammar 456