Korselett - Kossuth flesta innehåller flyktiga, skarpt smakande ämnen. Hit hör bl.a. åkersenap, kålsorterna, lövkoja, rädisa, pepparrot. B Blommor HL Korselett, kombination av korsett o. bysthållare. Korsett, åtsittande livstycke för modellering av figuren. Korsfästelse, forntida, urspr. orientaliskt dödsstraff, anv. bl.a. av romarna för slavar o. förrädare. Den dömde bands el. spikades fast vid en påle el. ett kors. Korsförhör, utfrågande av vittne i rättegång genom frågor av båda sidornas advokater. - Äv: ingående, snärjande förhör. Korsgång, klostergång, gång med arkader kring klostergården i medeltida kloster. Korsika, se Corsica. Korsning. 1. Befruktning mellan individer med olika anlag. - 2. K. av check som speciellt försiktighetsmått för inlösandet. Korsnäbbar, finkfåglar med stark näbb vars spetsar korsar varandra. Lever i barrskogar o. plockar frön ur tall- o. grankottar. Hanen brunröd, honan gråbrun. Större resp, mindre korsnäbben (18,5 resp. 17 cm) samt bändelkorsnäbb en (med två vita tvärband på vingarna) i hela Sv. Häckar om vintern. IB Fåglar II. Korsriddare, korstågsriddare; medlem av andlig riddarorden. Korsrygg, ryggpartiet vid korsbenet. Korsspindel, en av våra större spindlar med ett av vita fläckar bildat kors på bakkroppen. Spinner ett lodrätt hängande, hjullikt nät. Lever av flugor o.a. småinsekter. Korsstygn, prydnadssöm i vilken stygnen bildar små kors. Korstecken, ett med handen tecknat kors. Särsk. i katolska kyrkan. Korståg, krigståg mot hedniska folk för att omvända dem till kristendomen, särsk. mot muhammedanerna i Palestina under medeltiden. Första korståget 1096-99 leddes bl.a. av Gottfrid av Bouillon. Andra korståget 1147-49 var inspirerat av Bernhard av Clairvaux. Tredje korståget 1189-92 leddes av Fredrik Barbarossa. Fjärde korståget 1202-04 var riktat mot Bysans. K. blev av största betydelse genom att de ledde till livliga handelsförbindelser o. fruktbärande kulturella kontakter mellan Europa o. Orienten. Korsvirkeshus, byggnad vars väggar har en bärande stomme av korslagda bjälkar o. fyllning av tegel el. lerklining. Korspr, hamnstad på v. Själland, Danm. 14000 inv. Tåg- o. bilfärja över Stora Bält. Korsört, Senecio vulgpris, en max. 3 dm hög korgblommig ört med glatta parflikiga blad o. små korgar med gula rörformiga blommor i kvastlik samling. Allmän i hela landet. B Blommor IV. Korta varor, kortvaror, smärre varor (ekiperings- o. sybehörsartiklar), sålda stycke- el. dussinvis. Kortbrev, frankostämplat (som inrikes brev) dubbelvikt kort. Förseglas genom gumme-rad kant. Kortege [-tysj], festtåg; lång rad av fordon; hedersfölje. Kortslutning, direkt förbikoppling av en elektrisk apparat e.d. Oavsiktlig k. medför strömrusning o. materialskador, varför elektriska ledningar förses med säkringar, som bryter strömmen redan vid måttlig belastning. Kortspel kom till Västerlandet från Orienten i slutet av 1300-t. Den vanliga kortleken har 52 kort i fyra färger (spader, hjärter, ruter, klöver). Kortvåg, elektromagnetiska vågor med våglängder mellan ca 100 o. 10 m. Kortvågsbehandling, behandling av sjukdomar med högfrekvent växelström, som är djupgående o. ger värmekänsla. Kprum, kort gudstjänst vid militärförband. Korynd, kristalliserande mineral av aluminiumoxid, A12O3. Ädel k. är t.ex. rubin, safir. Vanlig k. är ogenomskinlig o. anv. i sliptekniken. Kyrus, kör(sång). I korus, samstämmigt, många på en gång. Korvytt. 1. Förr fullriggat örlogsfartyg med 18-20 kanoner, föregångare till nutida kryssare. - 2. En typ av eskortfartyg i USA under 2:a världskr. Koryfé, eg. körledare i det antika grekiska skådespelet; den tongivande inom ett område, »pamp». Kosycker, förr hopar av löst folk av skiftande nationalitet i de ryska, polska o. turkiska gränsområdena i Östeuropa, senare militärt organiserade o. med viss självstyrelse, i Tsarryssland beridna polistrupper. B Dräkt II. Kosciuszko [kåsjtjosjkå], Tadeusz, 1746-1817, polsk frihetshjälte under resningen mot Ryssl. 1794. Kosmetjk, skönhets vård; skönhetsmedel. Kosmptika, kosmetiska medel, icke recept-belagda preparat för vård av hud, hår, naglar o. munhåla. Kysmisk, som rör universum (kosmos, världsordningen); som försiggår utanför jorden o. dess atmosfär. Kosmisk strålning, genomträngande strålning mot jorden utifrån världsrymden. Består före infallet i jordens atmosfär främst av protoner (vätekärnor). Kosmogonj, läran om universums o. himlakropparnas uppkomst o. utveckling. Kosmografj, världsbeskrivning, förr namn på beskrivande astronomi o. geografi. Kosmologi, läran om världsalltet som helhet. Kosmonaut, ryska benämningen på astronaut, rymdpilot. Kosmopolit, världsborgare, person som inte är rotfäst i ett visst land; djur el. växt som förekommer över hela världen. Kosmopolitisk, internationell. Kosmos [k|ssmås], grek., världsalltet tänkt som ett ordnat helt. Mots: kaos. Kossuth [kåsjotj, Lajos, 1802-94, ungersk statsman o. frihetskämpe, ledde oav-hängighetsrörelsen mot österr., var Ungerns president 1849. 455