Kyrkobröderna - Kyrkoråd KVINNORÖRELSEN* Kort historik 1832 England: Petition om rösträtt för kvinnor avslås av parlamentet. 1845 Sverige: Lika arvsrätt för män o. kvinnor. 1848 USA: The Women’s Rights Association bildas. 1853 Sverige: Stockholms fruntimmers-förening för barnavård bildas (Sveriges första kvinnoförening). 1856 Sverige: »Hertha» av Fredrika Bre-mer. 1858 Sverige: Ogift kvinna myndig vid 25 år. 1861 Sverige: Högre lärarinneseminariet grundas. 1862 Sverige: Kvinna med egen inkomst får kommunal rösträtt. 1869 England: »The Subjection of Wo-men» av Stuart Mill. En kvinnornas rösträttsförening bildas. Norge: Kvinnan myndig vid 21 år. 1870 Sverige: Kvinnan får avlägga studentexamen, studera medicin o. praktisera som läkare. 1873 Sverige: Kvinnan får avlägga akademisk examen (med vissa undantag). 1874 Sverige: Gift kvinna får förvalta sin arbetsförtjänst. 1875 Danmark: Kvinnan får studera vid universitet. 1878 Finland: Lika arvsrätt genomförs. 1883 Sverige: Ellen Fries blir landets första kvinnliga fil. dr. USA: International Council of Women bildas. 1884 Sverige: Fredrika Bremerförbundet bildas. Kvinnan myndig vid 21 år. 1896 Sverige: »Missbrukad kvinnokraft och naturenliga arbetsområden för kvinnan» av Ellen Key. 1902 Sverige: Föreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas. 1904 USA: International Women Suff-rage Alliance bildas. 1905 England: Suffragettrörelsen startar. 1906 Finland: Kvinnan får rösträtt. 1913 Norge: Kvinnan får rösträtt. 1915 Danmark: Kvinnan får rösträtt. 1918 England: Kvinnor över 30 år får rösträtt. 1919 England: Kvinnan får tillträde till alla ämbeten utom kyrkliga o. militära. Tyskland: Weimarrepubliken deklarerar mäns o. kvinnors likställighet. 1920 Sverige: Ny äktenskapslag med full juridisk o. ekonomisk likställighet mellan makar. USA: Kvinnan får rösträtt. 1921 Sverige: Kvinnan får allmän rösträtt. Canada: Män o. kvinnor får full likställighet. Danmark: Kvinnan får tillträde till alla ämbeten utom kyrkliga o. militära. 1924 Danmark: Nina Bang blir medlem av ministären. 1925 Sverige: Behörighetslagen träder i kraft (kvinnans rätt till statstjänst, med undantag av militär o. prästerlig). 1928 England: Kvinnan får fulla medborgerliga rättigheter, rösträtt vid 21 år. 1945 Sverige: Behörighetslagen slopas o. kvinnan blir i princip helt likställd med mannen i fråga om rätt till statstjänster med undantag av prästtjänster. Tyskland: Kvinnan får rösträtt. 1947 Sverige: Karin Kock blir det första kvinnl. statsrådet. 1949 Danmark: Kvinnan får tillträde till prästämbetet. 1950 Sverige: Föräldrabalken: båda föräldrarna är barnens förmyndare. 1958 Sverige: Lagen om kvinnans rätt till prästämbetet antas. 1959 Schweiz: En reform om kvinnlig rösträtt förkastas vid folkomröstning. 1960 Sverige: Landets tre första kvinnliga präster invigs. lingsvis. Sedan 1749 underlag för systematisk befolkningsstatistik. Jfr Folkbokföring. Kyrk(p)bok, bok för prästerskapets anteckningar rörande folkbokföringen. Kyrkobokföringsort, ort där någon är kyrkobokförd. Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lekmanna-förbund, sammanslutning (1918) av lekmän för arbete i Sv:s kyrka. Kyrkobyggnader kan indelas i två huvudtyper, långhuskyrka o. centralkyrka. Långhuskyrkans grundplan har det lat. korsets form. Den består av långhus (ofta med mittskepp o. två el. fyra sidoskepp), ett tvärskepp (transepf) o. från 1100-t. kor i öster med absid. Kyrkan har i regel torn. I en basilika höjer sig mittskeppet över sidoskeppen med en av fönster genombruten mur, i en hallkyrka är alla skeppen ungefär lika höga. Den andra huvudtypen, centralkyrkan, har en grundplan som är cirkelrund, månghörnig el. har formen av ett grek. kors. Ofta krönt av kupol. - En kupolrik mellanform av dessa kyrkotyper utbildades i Bysans. Kyrkofader, fornkristen kyrkolärare med inflytande på den kyrkliga utvecklingen o. det kristna dogmats utformning (Augustinus o.a.). Kyrkofullmäktige, beslutande organ i kyrko-församling med mer än 1 500 inv. Kyrkohandbok, handbok, ritual för kyrkans allmänna gudstjänster o. förrättningar, den nuv. från 1942. Kyrkoherde, innehavare av pastorat. Kyrkohistoria, vetenskapen om den kristna kyrkans utveckling. Kyrkomöte. 1. Sammankomst av representanter för hela den kristna kyrkan. - 2. Allmänt k., sv. kyrkans grundlagsstadgade representation, vars samtycke fordras för stiftande, förändring el. upphävande av kyrkolag. 100 led., därav 57 lekmän. Kyrkoråd, kyrkoförsamlings förvaltande o. verkställande organ med kyrkoherden som ordf. 477