Kyrkostaten - Känguruer KÅL 1 Rödkålshuvud i genomskärning. 2 Vitkål. 3 Savojkål (virsing). 4 Kålrabbi. 5 Brassica oleracea, de odlade kålsorternas vilda stamform. 6 Broccoli (sparriskål). 7 Blomkål. 8 Grönkål (kruskål). 9 Brysselkål (rosenkål). Kyrkostaten, suverän stat i mell. Italien, över vilken påven härskade från 700-t. till 1870, då K. uppgick i den ital. staten. B Italien. Kyrkostämma, kyrkoförsamlings beslutande organ där kyrkofullmäktige ej finns. Kyrkoton(art), den gregorianska sångens tonalitetssystem. Kyrkoår, serien av kyrkliga sön- o. helgdagar från l:a söndagen i advent t.o.m. Domssöndagen, med fastställda texter, perikpper, för varje sön- o. helgdag. Kyrk(o)slaviska, fornbulgarisk dialekt i evangelieöversättning på 800-t., därefter o. fram till nyaste tid kyrkospråk hos grekisk-ortodoxa slaver. Kyrkstad, samling av boningshus m.m. nära kyrkan för avlägset boende sockenbor under helgernas kyrkobesök. Norrland. Kyrkstöt, äldre ord för kyrkvaktare, som stötte i golvet o. väckte sovande åhörare. Kyrkvärd, kyrkovärd, kyrkoförsamlings förtroendeman i den ekon, förvaltningen; brukar samla kollekt vid håvgång. Kyros, annan form för Cyrus. Kyth^ra, lat. Cythera, fr. Cythère, grek, ö s. om Peloponnesos. 274 km2, 6 000 inv. I antiken känd för sin Afroditekult. I konst o poesi kärlekens ö. Kyv?tt [k-], platt glaskärl med plana väggar. En s.k. kylkyvett med värmeabsorbe-rande vätska anv. för att skydda värmekänsliga preparat. Kåda, harts- el. gummiliknande, stelnande vätskor som flyter ut ur vedstam vid skada el. infektion. Anv. för fabrikation av terpentin m.m. Kåge, Wilhelm, 1889-1960, keramiker, 1917-49 konstnärlig ledare vid Gustavs-bergs porslinsfabrik, en av den moderna sv. konstindustrins pionjärer. Kål, arter av den korsblommiga växtgrup-pen Brpssica. De som köksväxter odlade kålsorterna (vitkål, rödkål, savojkål, kruskål, brysselkål, blomkål o. kålrabbi) anses härstamma från en västeuropeisk strandväxt; de är rika på såväl näring som vitaminer. E (även E Nyttoväxter I, II). Kålfjäril, vit dagfjäril med svarta hörn på framvingarna. Larverna, »kålmaskarna», skadar kålväxternas blad. B Fjärilar I. Kålrot, kålraps, Brassica nppus (var. napo-brpssica), korsblommig köksväxt o. foderrotfrukt av kålsläktet. B Nyttoväxter III. Kår, fr. corps, såsom enhet uppfattad el. organiserad grupp av personer med samma yrke o.d.; självständigt truppförband. Kåsa, stort dryckeskärl av tenn el. trä med höga sirade handtag. Medeltiden till 1700-t. i Sv. Kåseberga, fiskeläge på Skånes sydkust med Sv:s största skeppssättning från järnåldern, Kåsebergaskeppet, Ales stenar el. Urbans grav (längd 67 m). Sjöräddnings-station. Kåsera, tala el. skriva i lätt o. underhållande stil. Kåseri, kåserande tidningsartikel, föredrag e.d. Kåsör, kåseriförf. Käsps, kvinnlig kåsör; liten stoppad soffa för två. B Möbler. Kåta, tältliknande byggnad som samer o. andra nomader anv. som bostad. Kägelsnitt, konisk sektion, snittfiguren mellan en dubbelkon o. ett plan: cirkel, ellips, hyperbel el. parabel. Kägelspel, spel med klot o. vanl. 9 käglor på en 25-30 m lång bana. Förekom redan på 1500-t. Käkhålor, hålrum i överkäksbenen som står i förbindelse med näshålan. Kälkborgare, person med småaktig, trång-bröstad syn på tingen, (småstads)bracka. Källkritik, vetenskaplig sovring av historiskt källmaterial med avseende på dess art, tendens o. tillkomst. Källskatt, preliminär skatt, uttas samtidigt med utbetalningen av den skattskyldiges inkomst. Kämpar, rödkämpar, Plantag o m^dia, art av groblad med ax av vitaktiga blommor o. äggrunda blad. Allmän i Sv. Sällsynt är strandkämpar, P. corpnopus, med parflikiga blad o. gula blommor i ax. S. Sv. B Blommor VIII. Känguruer, pungdjur med starkt förlängda bakben, lång svans o. stor pung. Växtätare. 478