Austral. Den största arten, jättekängurun, blir ca 3 m lång o. gör upp till 10 m långa språng. B Pungdjur. Känn dig själv, grek, gnothi seauton [gn^ti seavtånn], inskrift på Apollontemplet i Delfi. Kära, väcka talan vid domstol. Kärande, den som vid domstol anställer talan, käromål, mot annan person, svarande. Käringtand, Lptus corniculqtus, en upp till 3 dm hög ört bland ärtväxterna med gula blommor i flock. Hela landet. B Blommor VIII. Kärleksört, en art fetknopp. Kärlkramp, olika sjukdomstillstånd med krampaktigt förträngda blodkärl. Kärna. 1. Kärntorn, centralt försvars- el. vakttorn i medeltida borganläggning. - 2. Kärnved. - 3. Smörkärna, se Kärning. -4. Atomkärna. Kärnfysik, del av fysiken, som behandlar atomkärnornas egenskaper o. omvandlingar. Kärning, smörbildning av grädde, som piskas till skum varvid fettkulorna klibbar samman till klumpar o. kärnmjölken kan avtappas. Smörkärna, urspr. cylinderformat träkärl med en kärnstav; nu vanl. en liggande roterande cylinder, s.k. kärnältare. Kärnkemi, vetenskap som med huvudsaki. kemiska metoder studerar atomkärnornas egenskaper. Kärnreaktioner, förändringar i atomkärnorna, vanl. orsakade av kollisioner mellan olika atomkärnor el. kärnpartiklar. Förekommer i naturen främst i stjärnornas inre. Kan även åstadkommas på konstgjord väg. B Atom. Kärnspektroskopi, studiet av den strålning som utsänds från atomkärnorna vid radioaktiva sönderfall o. kärnreaktioner. Kärnvapen, massförstörelsevapen, benämning på stridsmedel, främst bomber, med atomladdningar av väte el. plutonium o. med uran el. plutonium som »tändsats». B Atmosfären, Atom, Vapen III. Kärnved, kärna, den döda, torra veden i trädstammens inre. Hårdare o. hållbarare än den yttre veden, splinten. Kärr, växtsamhälle på fuktig mark, oftast i terrängsvacka, med vit- o. brunmossor, starr, vattenklöver m.m. Näringsrika k. omges ofta av al o. björk, s.k. lövkärr. Kärrväxtligheten bildar myllartad kärr-torv. Kärrhökar, en grupp dagrovfåglar med långa, i spetsen något rundade vingar o. lång stjärt. Ca 20 arter. I Sv. häckar tre arter, alla flyttfåglar o. fridlysta: brun kärrhök, max. 56 cm, s. o. mell. Sv., mindre kärrhök, max. 46 cm, påträffas i Skåne, på Öland o. Gotland, blå kärrhök, max. 51 cm, främst i Norrland. B Fåglar I, IV. Kärrspira, Pediculqris palustris, 2-4 dm hög, halvparasitisk ört bland lejongaps-växterna med klase av röda blommor. Allmän på kärrängar i hela landet. B Blommor VII. Känn dig själv - Könsorgan Kystner [k-], Erich, f.l 899, tysk förf. Lyrik, barn- o. ungdomsböcker. Emil och detektiverna 1929. Krigsdagbok. Kättare, person vars tro avviker från kyrkans dogmer. Kätteri, avvikelse från en kyrkas lära, irrlära. Kättja, sinnlig lusta; liderlighet. Käutner [kåjt-], Helmut, f.1908, tysk filmregissör. Det gåtfulla leendet 1943, Djävulens general 1955. Kävlinge, köping i v. Skåne. 3 400 inv. Järnvägsknut. Slakteri, garveri, textilindustri. Kö [k-]. 1. Ordnad rad av väntande. - 2. Eftersta delen av trupp el. av tävlande under ett lopp. Mots: tät. - 3. Biljardkäpp. Kökkenmödding [kpkk-], kjökkenmödding, da., ’kökssophög’, beteckn. för särsk. i Danm. påträffade avskrädeshögar efter stenåldersboplatser. Köl, fartygs centrala ryggrad på vilken stävar o. spant fastsätts, i träfartyg av starkt timmer, i stålfartyg av grova plåtar o. vinkeljärn. För sänkning av tyngdpunkten förses segelbåtar med bpllastköl järn el. bly. Köldblandning, blandning av två el. flera ämnen, som alstrar låg temperatur, t.ex. en blandning av 1 del koksalt o. ca 3 delar is, som kan ge en temperatur på —20°. Köldpoler, jordens genomsnittligt kallaste trakter, i norr Verchojansk i n.ö. Sibirien ( — 70°), i söder har nära sydpolen uppmätts — 73°. Kölen, äldre namn på skandinaviska fjällkedjan på gränsen mellan Sv. o. Norge. Köln [kölln], fr. o. eng. Cologne, stad i V-Tyskl., vid Rhen. 770 000 inv. Stor industristad, bl.a. kemiska fabriker (Eau de Cologne), bilfabriker. Sedan 1100-t. betydande handelsstad. Univ. (1919), museer. Domkyrkan, påbörjad 1248, färdig 1880, är Tyskl:s största gotiska byggnad. K. grundades som rom. militärkoloni, under medeltiden hansestad o. fram till 1794 fri riksstad. Skadades svårt under 2:a världskr. Kölsvin, långskepps gående förstärkning (ovanför kölen) av fartygs bottenkonstruktion. Kpnigsberg, efter 1945 Kaliningrad (se d.o.), stad i Sovj., i gamla Ostpreussen. Tillhörde från 1618 Brandenburg, senare Preussen. Gravmonument över Kant, som föddes o. levde i K. von Königsmarck [kö-], Aurora, 1662-1728, älskarinna till August II (den starke) av Sachsen (son: Moritz av Sachsen, framstående fältherre). Ryktbar för sin skönhet o. begåvning. Könskaraktärer, egenskaper vari de olika könen skiljer sig från varandra. Primära k. är könsorganen, sekundära k. är t.ex. skillnader i behåring, fettfördelning, röstläge. Könsorgan, sexualorgan, organ hos växter o. djur som ombesörjer fortplantningen genom bildande o. sammanförande av 479