L, rom. siffra =50. Labbar, måsfåglar med kraftig, böjd näbb o. simfötter med vassa klor. Ca 55 cm. Bruna med ljusare undersida. Nordliga trakter o. polarhav. Flyttfåglar. Vanliga labben påträffas vid sv. väst- o. ostkusten, fjällabben endast i fjällen; den senare äter främst lämlar. B Fåglar II, X. Labial, läpp-; språkljud som bildas med läpparna. Labjl, osäker, instabil, vacklande. Labilitet, osäkerhet, obeständighet. Labiologj, konsten att uppfatta tal genom att iaktta den talandes läpprörelser. Laboration, (natur)vetenskapligt experiment, särsk. i undervisningssyfte. Labora-torium, lokal el. institut för laborationer. Laborptor, titel för vissa lärare o. forskare närmast under professor vid univ., högskolor o. forskningsinstitut. Labor^mus, lat., ’låtom oss arbeta’, soc.-dem. förening (1902) i Uppsala för akademiker o. arbetare. Laborera, utföra laborationer; syssla el. manipulera (med). Labour Party [l?jba pati], eng., det brittiska 'arbetarpartiet’, gr. 1900. Dess politik är obunden av den doktrinära marxismen o. präglas av fackföreningsrörelsens stora inflytande. Labrador [-iir, eng. läbbradå], halvö i n.ö. Canada. 1,4 milj, km2, ca 20000 inv., varav 3000 indianer o. 1 500 eskimåer. Tundra o. barrskogar. Järnmalm. Fiske. de La Bruyère [bryjär], Jean, 1645-96, fransk förf. Satiriska porträtt ur samtiden i Karaktärer och tidsbilder 1688. Labyrjnt, 1. Invecklat system av irrgångar. - 2. Innerörat (ben- o. hinnlabyrint). Lack. 1. Sigillack, en i värme mjuk o. formbar hartsblandning, vari sigillet nedtrycks. - 2. Lacker, lösningar av hartser, asfalt, cellulosa el. plast i flyktiga lösningsmedel el. oljor, vilka används för genomskinlig ytbehandling. - 3. Lackfärger, lacker tillsatta med färgstoffer. L^ckmus, violett färgämne från vissa lavar. Ändras till rött i sur o. till blått i alkalisk lösning. Anv. som indikator inom kemin, vanl. i form av lackmuspapper. Ladoga, fl. Lpatokka, insjö i n.v. Sovj., näst Kaspiska havet Europas största. 18180 km2, största djup 230 m. Fiskrik. Avvattnas till Finska viken genom Neva. Lady [lejdi], eng., plur. ladies, kvinnlig adelstitel i Storbr., motsv. till lord; titel för maka el. dotter till vissa adelsmän; dam i allmänhet. Læst?dius [le-]. 1. Lars Levi, 1800-61, kyrkoherde i Karesuando, sedan i Pajala, väckelsepredikant. Den asketiska o. delvis extatiska læstadianismen, vars anhängare kallas læstadianer, har alltjämt stor utbredning bland samer o. finnar i nordligaste Sv. o. Finl. - 2. Lars-Levi, f.26.12. 1909, sonsons son till L.l, dramatiker, stadsteaterchef (Hälsingborg, Malmö, Sthlm). de La Fayette [lafaj^tt], Joseph Motier, 1757-1834, markis, fransk militär o. politiker. Deltog i nordamer. frihetskriget, framlade under franska revolutionen sin berömda deklaration om människans rättigheter. Chef för nationalgardet 1789-92 o. från 1830. de La Fontaine [lafån«tän], Jean, 1621— 95, fransk förf., berömd för sina versifierade Fabler 1668-94, som präglas av människokännedom, kvickhet o. stilistisk fulländning. Lafrensen, Niclas, d.y., i Frankr. kallad Lavreince [lavränKs], 1737-1807, sv. gou-ache- o. miniatyrmålare. Graciösa rokokointeriörer från parissocieteten. Miniatyrporträtt bl.a. av Gustav III. Lag, i juridisk mening varje statlig föreskrift, som utfärdas till myndigheters o. medborgares efterrättelse. Efter lagrådets hörande stiftar regering o. riksdag gemensamt civillag (om medborgares inbördes förhållande) o. kriminallag (om brott o. straff). K.M:t kan ensam utfärda förvaltningsföreskrifter, den administrativa o. ekonomiska lagstiftningen; om riksdagen medverkar i beslut om sådan föreskrift kallas den förordning, eljest kungörelse. Se även Grundlag o. Sveriges rikes lag. Lagan, det största vattendraget i s. Sv., från Tahesjön s.ö. om Taberg till Laholmsbukten. 223 km. - Lagas t ig en är en gammal samfärdsled utmed L. Lager. 1. Lagerträd, Laurus nobilis, ett upp till 9 m högt, vintergrönt träd, vi It växande i Syrien o. odlat kring Medelhavet. Bladen används som krydda, lagerbärsblad, o. i lagerkransar. B Kryddväxter, Träd II. - 2. Maskinelement som tar upp frik- 482